Tolfte söndagen efter Trefaldighet

Gammaltestamentlig text: Jesaja 38:1-6

 Hiskia blev kung då han var 25 år. Omkring 700 f Kr.  Beskrivs som en fantastisk bra kung i 2 Kung 19:5-7. Med åren blev han högmodig (2 Krön 32:25). Alltså liknar han oss: Ibland bra, ibland hopplösa.

Herren sänder profeten Jesaja till Hiskia. Jesaja får detta kärva budskap från Herren: Se om ditt hus. Du kommer inte att överleva. Kan du höra detta budskap som ett ord till dig? Hur reagerar du på det?. Blir du hård? Arg? Förtvivlad? Du kan också reagera genom att stanna till och börja tala med Herren om ditt liv.  

Lägg märke till hur Hiskia reagerade. Se Jesaja 38:2-3.

Jesaja får nu frambära ett nytt budskap: Gud säger: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Hiskia som hade hört av andra att han var bra, han pratar nu med Gud om hur bra han är. Jag har varit så trogen och jag har gjort så mycket gott. Gud hörde hans bön och han såg hans tårar. Han vet hur vi har det och hur vi känner det. Gud gav honom en förlängd livstid. 15 år till skulle han få leva. Varför? Var de femton åren en belöning för att han var så bra? Eller såg Herren hur den store, lille kungen var rätt så högmodig och rätt så självupptagen och omogen och  behövde 15 år till för att mogna? Vad vill du göra av resten av ditt liv?   

Epistel Romarbrevet 8:28-23

Först visar oss Paulus två vågskålar

1.  I den ena lägger han denna tidens lidanden. Vi riktigt ser framför oss hur den vågskålen går i botten. Den här tidens lidanden är ju så mycket och så tungt för många att bära. Paulus tänker nog inte bara på sjukdomar och lidanden som drabbar alla. Han tänker särskilt på de lidanden han får för att han tror på Jesus.

2.  I  den andra vågskålen lägger han den härlighet som skall uppenbaras och bli vår. Och när han gör det, ser vi hur det som finns i härlighetsskålen är mycket tyngre än det som finns i lidandesskålen. Härlighetsskålen går nedåt och lidandesskålen går uppåt. Lidandesskålen lyfts upp till Fadern som får ta hand om alltsammans. Jesus seger på korset är den härlighet som stiger ned i vår nöd och vårt mörker så att lidandeskålen lyfts upp till Fadern.

Kan detta hjälpa dig att se på det som händer dig? 

Sedan låter oss Paulus höra tre suckar (de hörs tydligare i 1917 och i Folkbibeln)l

1. Skapelsen suckar.

Hela skapelsen suckar, står det och ropar. Skapelsen har blivit förstörd. Miljöförstöringen gör att hela skapelsen suckar och våndas.  Vi hör suckandet från luft och vatten, som vi förorenar och fördärvar. Vi hör suckarna från granarna som gråter och fåglarna som inte orkar sjunga.  Men suckandet är födslovåndor säger Paulus. Vad menar han? Där människor ser allt i svart och tycker ”att nu är det kört”,  där ser Guds folk något mer. Detta rop och denna suckan i skapelsen är inte en döendes sista rop. Något nytt skall födas fram: Nya himlar och en ny jord (2 Petrus 3:13).    

2. Vi suckar.

Också vi som fått Anden suckar. Inte i otro, inte på grund av att vi är ovissa och osäkra. Men Anden föder genom denna suckan in en längtan i oss, där vi sträcker oss mot att få ännu mer. Den frälsning vi fått erfara skall bli ännu rikare. Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp. Något spännande väntar. 

3. Anden suckar

Strax efter vår text här vi en tredje suckan. Vi hör den i vers 26 och 27. där det står att  Anden engagerar sig i vår svaghet. Vår svaghet består bl.a i detta: Vi vet ju inte hur vår bön bör vara (vers 26). Så skriver Paulus som var en sådan stor bedjare!  Vi behöver Andens hjälp med vårt böneliv. Anden ber för oss med suckar utan ord (folkbibeln v 26) Vi är i all vår svaghet föremål för en oändlig omsorg och en oändlig kärlek. Fadern är engagerad, den helige Ande är engagerad, Sonen är engagerad.   

Evangelium: Lukas  13:10-17

Där Jesus går fram händer det mycket. Han läker hjärtats djupa sår. Han ger frihet och glädje åt den som är bitter och besviken och trött och tom.

När vi ser Jesus på korset se vi hur hans kropp kroknar, den är böjd och plågad. Vi anar att han tar in i sig vår smärta. I texten ser vi en krokryggig kvinna. När Jesus nu möter henne är det som om Jesus tar över hennes krokiga kropp. Hon får en beröring av Jesus. Hon kan räta på ryggen. Jesu kropp kroknar.

Det händer mycket där Jesus går fram. Människor blir glada när de ser Jesus och vad han gör. ”Dina ögon är fyllda av glädje, säg, vad har de sett för att få sånt ljus….?”. Det Jesus har att ge, vill han ge också dig.

Fråga dig själv: Varför är jag så låst och så ofri och så osäker, går så böjd och stirrar nedåt? Kan Jesus göra något åt det.  Är du bitter och besviken, tala med Jesus om det, bitterhet och besvikelse är tyngder som bara drar dig neråt, gör dig krokryggig och bunden av det.

Fråga också dig själv: Varför gör det så ont inuti, har hjärtat djupa sår? Kan Jesus göra något åt det. Det är viktigt att hålla fram sina inre sår inför Jesus som är den store Läkaren. Såren styr mig. Säg till Jesus vad du känner, Våga tro att han förstår. Han bar vår synd upp på korset och genom hans sår kan vi bli helade. Låt honom röra vid det som gör ont i din inre värld.  

Det blir alltid reaktion på det som Jesus säger och gör. I vers 17 står det: Dessa ord kom alla hans motståndare att skämmas, men folket gladde sig över allt det underbara som han gjorde. .

En del blir glada, när de ser vad Gud gör med andra. De ser med ”avundsfriska” ögon på vad som händer.

Andra är misstänksamma. De kan inte bli glada över godheten. Jesus kallar dem hycklare Varför?  När Jesus talar allvar med dem händer något: Hans ord kom alla hans motståndare att skämmas.

Är du motståndare eller medståndare till Jesus?Våga tro att han älskar dig. Något hände med dig då. Han tänder i dig ett hopp. Han föder oss på nytt till ett levande hopp. Han tänder hopp och föder sång. Du kan räta på ryggen! I Dagens psaltarpsalm 145:13b -18, står det i den ”upphittade” psaltarversen Psalt 145 13 b 

Gud håller sina löften, kärleksfull i allt han gör.