16 e Tref - Döden och livet

Ibland tycker jag det är svårt att inse hur mycket vi som kristna fått. För visst är väl det som Jesus gjort för oss fantastiskt?! Han led döden på korset för att vi skulle få liv. Det har vi hört många gånger. Vi vet det i ”huvudet” men… hur mycket har vi fattat i hjärtat? Ofta tycker jag att vi beter oss som om det Jesus gjorde inte betyder särskilt mycket för oss. Många andra saker tycks vara mycket viktigare. Utbildning, sport eller att vi har den senaste mobilen.

Komiskt blir det ju om man jämför den hängivenhet man kan uppleva ex. på en hockeymatch. Där sitter man inte och ”hummar” eller ser dyster ut. Nej, där står man upp. Man ropar högt. Det kanske inte ens är någon ”viktig” match, men man engagerar sej verkligen. Skulle då till slut någon spelare skjuta pucken i mål så blir glädjen total!!! Man gapar, hurrar, jublar och kramar om varann. Och allt detta för att någon sköt in en rund bit gummi i ett nät!!

Det är ganska märkligt. Utåt sett verkar det som om vi blir gladare av att en puck glider i mål än att Jesus räddat oss från evig död. Ja, jag vet att jag kanske drar det till sin spets, men det är ändå tänkvärt.

Nu kanske det inte passar in i vår fina och kyrkliga kultur… men tänk om vi efter det att prästen sagt ”ni har tagit emot… bevare er till evigt liv” skulle bryta ut i samma jubel som när tre kronor gör 2-1 mot Finland i slutminuten.

Hur man än vänder och vrider på det så handlar ju livet till slut om döden.

Så… likt hockeyspelare får vi kämpa vidare. Det är inte alltid så lätt, men Jesus säger i Uppenbarelseboken; Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets krona.