Sedan några år tillbaka har det blivit populärt med TV-serier där deltagare röstas ut efterhand. Det kan ske på olika sätt, en grupp som röstar ut varandra tills det bara är en kvar. I Bonde söker fru så är det några bönder som skickar hem den ena efter den andra tills det är en kvinna kvar och som han förhoppningsvis är nöjd med. Eller i tro, hopp och kärlek är det präster och diakoner som söker en livspartner och som skickar iväg de som de inte är nöjda med.
Men så kommer det inte det inte att bli på den yttersta dagen, vid Kristi återkomst. Jesus vill ha alla med. Men ändå är Jesus tydlig med att det också kommer bli ett utskiljande, liksom man sorterar fisk på stranden som man nyss fångat. Den goda fisken samlar man i korgar och den dåliga kastar man bort. Goda ställs mot dåliga. Så kommer det bli vid världens slut säger Jesus. Änglarna ska gå ut och skilja… ja inte goda från dåliga, här tar liknelsen med fisken slut, istället ska de skilja onda från rättfärdiga. Och det är en viss skillnad.
Men, kanske du frågar dig, vem är rättfärdig? Vem har levt ett felfritt liv? Vem har aldrig behandlat någon annan illa? Ja, man behöver bara gå till sig själv för att inse att den där korgen borde gapa tom på den yttersta dagen och istället skulle havet sprattla av en mängd ikastad fisk. Det vore kanske inte så stor mening att fiska då?
Men rättfärdigheten kommer från fiskaren själv! Det är genom Kristus vi får ett nytt liv, genom det som han har gjort för oss. Allt det dåliga som vi har gjort, det har Jesus tagit på sig och så har han gett oss sin rättfärdighet. Så vem är rättfärdig? Jo, den som har tagit emot erbjudandet.
Men tillbaka till detta med utröstningsteve. Ibland händer att även en deltagare kommer fram till att han eller hon frivilligt vill lämna. För att hon kommer fram till att detta var inget för henne, hon ville inte. Och då är det ju ingen som tvingar dem att stanna kvar. Och skulle någon bonde eller präst ändå bestämma sig för just denne och låsa in henne så hade det knappast blivit ett lyckligt förhållande.
Ungefär så tänker jag mig också utröstandet kommer bli på den yttersta dagen. Det är man själv som står för det handlar alltså om att man röstar ut sig själv istället för att någon annan gör det.
Den där utsorteringen grundar sig ytterst på vad vi själva vill. Det är avgörande är hur vi lever våra liv här och vilka val vi gör nu. Den relation, eller icke-relation, som vi har till Jesus kommer att fortsätta i evigheten. På den yttersta dagen så kommer det att bli tydligt och uppenbart, det som redan är en verklighet här: om vi lever med Gud eller inte.
Än så länge lever vi i det där fisknätet medan det fortfarande är kvar i havet, innan det dragits upp på land. Nätet är kyrkan, och Gud tyckte uppenbarligen att det var lönt att kasta i det. Han hoppas att fånga så många som möjligt.
Nu är alltså samlandets tid, när Gud samlar sitt folk. Han samlar fisk av alla slag: i kyrkan så ryms alla, alla folkslag, klasser och åldrar. Det är mer tydligt för oss som lever idag än det någonsin har varit: hur universell kyrkan är. Och vi är alla fiskar i kyrkans nät.
