Jag hade blivit varnad för att det kunde bli oroligheter i Betlehem. Men jag ville ändå besöka Herdarnas äng och födelsekyrkan och gick en stund på de vindlande gatorna.
– Vill ni vara så vänlig att släppa fram mig! hörde jag en mansröst säga. Vi måste skynda oss ut ur staden. Herodes har redan skickat ut sina soldater för att döda vår son och vi måste fly.
Jag vände mig om och såg en man som ledde en åsna på vilken det satt en ung kvinna med ett barn i famnen.
– Jag har inte sett några soldater! sade jag.
– En ängel har varnat oss och bett oss skynda på.
Jag gick in i en port och lät dem passera och fick en skymt av Jesusbarnet som var i ettårsåldern.
Jesus hade kommit till jorden för att dö. Men ännu var det inte rätt stund. När jag lämnade Betlehem hejdades jag vid en vägspärr som vaktades av några bistra soldater. De förklarade att det rådde tumult i staden och att jag inte fick passera, utan var tvungen att välja en annan väg.
Jag besökte Kana, en annan av de heliga platserna. Här satsade souvenirförsäljarna på bröllopsattiraljer. Många par gifte sig här. Eftersom jag redan är gift nöjde jag mig med att köpa en stenkruka i miniatyr som minne. Från en tvärgata hördes glad musik. Jag tittade in genom en port och såg att en bröllopsfest firades på en innergård. Bruden var strålande vacker och brudgummen såg stolt och lycklig ut. En kvinna gick fram till en man som satt med ryggen mot mig och sade:
– Jesus, de har inget vin!
– Låt mig vara, kvinna. sade Jesus. Min stund har inte kommit än. (Det vill säga dödsstunden, genom vilken det himmelska bröllopet mellan Kristus och församlingen kommer till stånd.)
Lite senare såg jag honom förvandla innehållet i sex stenkrukor till vin och därmed rädda de två nygifta ur en penibel situation.
Jag kom slutligen till staden Jerusalem, vars namn betyder fredens boning. Några dagar tidigare hade en restaurang utsatts för ett bombdåd. En bil hade exploderat alldeles utanför och blåst ur hela lokalen. Jag kom i samspråk med en man i basaren. Han berättade att Jesu motståndare vid flera tillfällen under lövhyddohögtiden hade velat stena honom till döds.
– Men, det verkar som om hans stund ännu inte var kommen, sade mannen.
– Hans stund hade inte heller kommit i Betlehem, när han var barn, eller i Kana när han var i trettioårsåldern, sade jag.
– Idag kom några greker och ville se Jesus, sade mannen, och då hörde jag Jesus säga: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas." Kanske hans stund inträffar under påsken?
Ja, Jesu stund inträffade under påsken, trots att hans fiender inte tyckte att det var någon lämplig tid! Men för vår skull var det Jesu rätta stund att dö. Det var den stund Gud hade bestämt, för att vi skulle få evigt liv!
Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en rättfärdig — kanske går någon i döden för en som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
När vi har lagt våra liv i Guds hand kommer allt att ske i rätt stund också för oss.
Matteus 2:13-14, Johannes 2:1-12; Johannes 12:20-33 och Rom 5:6-8
Lars Fröjmark
kyrkoherde em Glimåkra
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
