Palmsöndag - Sagan om ringen

Ioreth, den gamla kvinnan i Läkandets hus i Minas  Tirith, berättar för sin kusin från landet om konungen som kommer in i staden:
- Han har ett hjärta av guld som man säger. Och så har han helande händer du! Kungshand är helarhand!
  Konungen, Aragorn, rider in i staden och fredsriket har inletts.
  Så avslutas kriget mot ondskan i Mordor i Tolkiens trilogi om härskarringen, och ondskan har äntligen fått ett slut.
  Vad är det som gör att berättelsen får ett lyckligt slut? En viktig anledning är att Frodo, en mycket liten person, håller fast vid sitt uppdrag att förstöra härskarringen, trots att uppdraget verkar omöjligt. Gång på gång blir han frestad att ge upp alltihop och gå en enklare väg. Även en av hans vänner inom ringens brödraskap  försöker locka honom att gå en enklare väg! In i det sista frestas han av det onda.

   Det är ingen tillfällighet att berättelsen liknar evangeliets berättelse om Jesus. Tolkien var en varmt kristen författare. När Jesus rider in i Jerusalem, omgiven av jublande folkskaror, är Han mycket ensam! Han måste ensam möta frestelsen i Getsemane, frestelsen att ge upp alltsammans. Han är ensam i lidandet på korset till och med övergiven av Gud för att han bär alla våra synder på sig:
- Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?

  Jesus rider in i Jerusalem under folkets jubel. Den stora skaran har upptäckt att "Kungshand är helarhand". Folket jublar. Men Jesus jublar inte. Han gråter!
   Tre gånger i Bibeln står det att Jesus gråter, och alla tillfällena sker under samma vecka. Första gången står Han vid sin vän Lasaros grav. Den tredje gången ängslas Han i Getsemane. Båda dessa gånger används i den ursprungliga grekiska texten ett ord som betyder: stilla gråt! Inför sin väns död och sitt eget lidande och död gråter Jesus stilla. Men den andra gången han gråter, när han rider in i Jerusalem och står där och ser ut över staden, där Han snart skall korsfästas, då brister Han ut i högljudd dödsklagan. Han ropar ut sin sorg, så som det sker i österländsk kultur än idag.
  Varför?
  Därför att de inte tog emot Honom och hans kärlek. De förkastade Gud när han kom för att besöka sitt folk. Johannes skriver: Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.

  Du har, liksom Frodo, fastän du är liten och svag, fått ett unikt uppdrag av Herren Jesus. Det är något som bara du kan utföra. Han har lovat att vara med dig och vill hjälpa dig så att du inte frestas att ge upp!

Matt 27:46, Joh 1:11 och Joh 12:1-16  

 Lars Fröjmark
kyrkoherde emeritus
Glimåkra