Stiftelsen Bibelskolan.com
 

Bo Giertz kommentar:

Jakobs brev

Inledning

De katolska breven
De brev som i våra biblar kommer efter Hebréerbrevet har – ända sen antiken – kallats de ”katolska” i betydelsen ”de allmänneliga”, därför att de inte har någon bestämd person eller församling till adressat, utan riktar sig till hela den allmänneliga (katolska) kyrkan. Namnet är en smula missvisande. Som inledningen till Första Korintierbrevet visar, kunde också Pauli brev vara avsedda för en vidare läsekrets. Efesierbrevet har ganska säkert varit en rundskrivelse till flera församlingar i Mindre Asien, på samma sätt som Första Petrusbrevet. Och Johannes tredje brev är riktat till en enskild person fast det räknas med bland de katolska. Djupast sett riktar sig alla breven i Nya Testamentet till hela kristenheten. Annars hade de inte fått sin plats i kanon.

Jakobsbrevets plats i Nya Testamentet
En svensk bibelläsare är van att finna Jakobs brev närmast efter Johannesbreven. I en engelsk bibel kommer det däremot efter Hebréerbrevet och står alltså först bland de katolska breven. Detta är den gamla ordningen som återfinns i de allra flesta av de grekiska handskrifterna. Det är Luther som är orsak till omplaceringen. Han ansåg det osäkert om fyra nytestamentliga skrifter verkligen härrörde från någon apostel nämligen Hebréerbrevet, Jakob, Judas och Uppenbarelseboken. Därför placerade han dem sist i sin översättning av Nya Testamentet, och i den ordningen står de alltjämt i vissa tyska biblar. Samma ordning följdes från början också i Sverige, fast Hebréerbrevet snart flyttades tillbaka till sin gamla plats, medan Jakob förblev kvar på sin ”nerflyttade” plats ända tills den nya översättningen av 1981 återställde den ursprungliga ordningen.

En traktat
Detta ”brev” är egentligen en liten traktat, som inte riktar sig till någon viss församling utan till alla kristna. Det innehåller en rad korta förmaningar, som är tydligt påverkade både av Gamla Testamentet och av Jesu undervisning. Det är inte fråga om vad vi kallar dogmatik eller troslära, utan om etik (sedelära), alltså en undervisning om kristen moral och livsföring. Brevet ger oss brottstycken av en urkristen ”parenes” (en uppbygglig förmaning), sammanfogade utan någon synbar plan. Sådan parenes förekommer också i Pauli brev, i regel mot slutet, men olikheten är påfallande. Paulus brukar förmana med anledning av speciella förhållanden i en viss församling. Hos Jakob är det däremot fråga om allmänna lärdomar med adress till människor i vitt skilda situationer.

Författaren
Om författaren får vi inte veta mer än att han heter Jakob och är ”Jesu Kristi tjänare”. Vem han var visste man inte i antiken. Många menade att det var Jesu bror, andra bestred det. Ännu på 300-talet diskuterades saken, och först inemot år 400 blev det allmänt accepterat att författaren var den Jakob, som i Nya Testamentet nämns först bland Jesu bröder och tydligen var äldst bland dem. Under Jesu livstid tycks han inte ha varit någon lärjunge. Paulus berättar att Jesus efter uppståndelsen visade sig för honom, och i Apostlagärningarna möter vi honom som en av de främsta i urförsamlingen. När de andra apostlarna lämnade Jerusalem (troligen på 40-talet) blev han den självklare ledaren. I senare källor berättas det att han fick tillnamnet ”den rättfärdige” och för sin fromhets skull hölls i aktning också bland lagtrogna judar. År 62 passade översteprästen Anánus på att få honom avrättad under en mellanperiod, då romarna inte hade någon prokurator i Palestina. Josefus berättar att Jakob blev ställd inför Stora rådet, dödsdömd och stenad. Saken väckte indignation också hos rättrogna judar, som klagade hos den nytillträdande prokuratorn och fick översteprästen avsatt.
Kan det nu vara han som skrivit detta brev? Att författaren är jude förefaller uppenbart. Några forskare har till och med velat göra gällande att det är fråga om en rent judisk skrift, som fått kristen etikett, men det finns så många reminiscenser av Jesu ord och så många kristna tankar i den, att den teorien inte gärna kan vara riktig.
Författaren skriver en grekiska, som innehåller en del ”semitismer” men annars är felfri och dessutom vittnar om ett rikt ordförråd och en viss förkärlek för ovanliga ord med litterär klang. Det församlingsliv som brevet återspeglar visar många ålderdomliga drag. Någon spänning mellan judekristna och hednakristna märks inte. Man märker ingenting av en hednisk omgivning. Det talas exempelvis inte om tjänare som har hedniska husbönder eller om kristna kvinnor, vilkas män inte tror. Sådana problem som umgänget med hedningar eller ätandet av offerkött lyser med sin frånvaro. Det talas bara om ”äldste” i församlingen, inte om biskopar eller diakoner. Det kunde alltsammans passa utmärkt på urförsamlingen i Jerusalem på 50-talet. Det finns också forskare – även av den historiskt-kritiska skolan – som anser Jakobs brev vara den äldsta bland Nya Testamentets skrifter, tillkommen redan i slutet av 40-talet. I så fall kan ”Jakob den rättfärdige” vara dess upphovsman – såframt man vågar anta att en palestinensisk jude var så hemma i grekiska, eller att Jakob i urförsamlingen hade tillgång till någon medarbetare som hade grekiska till modersmål.

Nu kan emellertid samma fakta tolkas på två motsatta vis. Frånvaron av de problem som Paulus brottas med (lagen, omskärelsen, ren och oren mat etc) kan bero på att de frågorna ännu inte var aktuella, men orsaken kan också vara att de för länge sedan förlorat all aktualitet. I senare fallet måste brevet vara skrivet ganska långt fram i tiden, någon gång mot århundradets slut. Det är också den vanliga dateringen bland dem som menar att författaren varit en grekisktalande jude i andra eller tredje generationen, och att brevet är en liten samling av sådant stoff som traditionellt användes vid undervisningen i kristen etik. Detta stoff bör i så fall redan ha haft en ganska fast form. För förståelsen spelar det ingen större roll om vi daterar denna skrift till någon gång mellan 45 och 62 (alltså under Jakobs livstid) eller en mansålder senare.

Jakob och Paulus
Luther hade betänkligheter av teologisk art mot Jakobs brev. Han saknade det väsentliga i det apostoliska budskapet: förkunnelsen av Kristi död och uppståndelse. Vidare ansåg han att Jakobs lära om förhållandet mellan tro och gärningar i 2:a kapitlet tydligt stred mot Paulus och hela Nya Testamentet i övrigt. Därför menade han att Jakobs brev i jämförelse med exempelvis breven till romarna, galaterna och efesierna var ”en riktig halmepistel” (ein recht strohern Epistel). Bilden är hämtad från Första Korintierbrevet (3:12) där det talas om att man kan bygga på grunden Kristus med guld och silver, men också med halm eller strå. Luther ville alltså inte ha denna bok räknad till Nya Testamentets ”verkliga huvudböcker” men ville inte ”hindra någon att värdera den hur högt han vill, eftersom det i övrigt sägs många goda ting i den”.
I vår tid är vi mera benägna att se på Jakobs brev som ett stycke äkta urkristen parenes. Att det inte talas om Kristus och hans frälsningsverk hindrar inte att det för Jakob och hans läsare har varit den självklara förutsättningen, fast det inte upprepas i just detta sammanhang. Hade Romarbrevet gått förlorat med undantag av kapitlen 12 och 13, så hade denna återstod bestått av nästan renodlad parenes.

Till förhållandet mellan Paulus och Jakob i frågan om rättfärdiggörelsen får vi återkomma i kommentaren till kapitel 2.

Copyrightregler:

Bo Giertz är upphovsman till såväl översättning som kommentar,
Nedladdning och utskrift av såväl översättning som kommentar får endast ske för personligt bruk,
All övrig användning av såväl översättning som kommentar måste godkännas av rättsinnehavarna samt
Stiftelsen bibelskolan.com åtar sig att förmedla eventuella förfrågningar om vidare användning av översättning och/eller kommentar till rättsinnehavarna.

Jakobs brev



Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg

Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg