Andra söndagen i Advent 

Guds rike är nära

Tredje årgångens läsningar:
GT: Jeremia 33:14-16.
Epistel: Hebréerbrevet 10:32-39 
Evangelium: Markus 1:14-15 
Psaltarpsalm: 85:9-14  

Guds rike är nära är temat för denna söndag. Det är också innehållet i Jesu första predikan enligt Markus. Vi tänder denna söndag det andra adventsljuset.

Kristus kommer, Davids Son, konung utan like. Sven Larsson, förlagsredaktör  från Örebro, skrev år 1967 psalmen 111 på en 1700-tals melodi. Den psalmen vill nu hjälpa oss in i dagens text. 

Predikans text: Markus 1:14-15
När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och
Förkunnade Guds budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är
nära. Omvänd er och tro på  budskapet.  
 

Vi läser psalm 111 vers 1:
Kristus kommer, Davids Son, konung utan like...

Ondskans välde, mörkrets makt – vi möter dem varje gång vi slår på TV:n och får rapport om det som är aktuellt. Dagens epistel talar om kristna som blir smädade och förföljda och blev gjorda till allmänt åtlöje.

Vi hör om ondskans välde, mörkrets makt i dagens evangelium från Markus: När Johannes hade blivit fängslad … Ja, ondskan slår emot oss i de orden.

Vi lever i en hård värld. Och i en grym värld. Man kastar folk i fängelse. Människor torteras, plågas, förnedras. En del hamnar i fängelse, därför att man gjort illa mot andra. Andra har hamnat där, därför att de vågar tro och säga sådant som misshagar dem som har makten. I denna första rad i vår text hör vi gråten, jämmern från alla fängslade, från alla dem som drabbats av ondskans välde, mörkrets makt.

Varför kastades Johannes i fängelse? Han hade stått nere vid Jordan och hjälpt människor att leva rätt. Han var kärv, levde på gräshoppor och vildhonung. Han var djärv, hans ögon kunde blixtra. Han vågade sjunga ut mot det som var vrångt och fel och hyckleri. Huggormsyngel, kallade han somliga. Ni är ondskans barn! Det var inte lätt att höra. (Luk 3:7)

En dag hade Johannes gått upp till Herodes och sagt: ”Du får inte leva sambo med din brors hustru. Det är inte rätt”.  Men det var just det som kungen gjorde. Skulle vi våga ta emot Johannes här i vår kyrka? Vi hade nog gillat dem som försökte tysta ned honom. Vi hade försökt omforma honom och gjort honom till en god ”medelkyrkson” först. Eller vad tror ni?

Mitt i denna värld av ondska och mörker finns vi. Men något händer med denna värld och i denna värld. Kristus kommer, han som är en konung utan like. Där han kommer och utbreder sitt herravälde och sitt rike där börjar ondskans makt att darra och bäva.
Vi sjunger om det i vers 1.   

Vi läser psalm 111 vers 2:
Kristus kommer – världens ljus,
Dödens udd han bryter...

In i denna dunkla värld tänds ett ljus – Kristus kommer, han som är världens ljus. När ondskans välde tystat munnen på Johannes Döparen och alla trodde att det nu inte fanns något mer att hoppas på, då kommer Jesus. 

Och han förkunnar Guds budskap, Guds goda och glada nyheter.  Han talar om vad Gud har att säga om ondskans välde, mörkrets makt. Och det är att allt det mörka, svåra, djävulska som drabbar oss människor aldrig aldrig kommer att få sista ordet, när vi tar emot Jesus. Överallt där ljuset tänds måste mörkret vika. Inbjud Jesus-ljuset i ditt liv och du ska se vad som händer.

Ja, en hel del har erfarenheter av detta. När vi kraschar och krisar och vill ge upp och dra oss undan som det talades om i dagens epistel. Då kan vi höra hans röst på nytt. Vi kan höra Guds budskap i våra liv.

Det han säger är ljusord rakt in i vårt mörker.  Han vill säga det mycket personligt till oss: Jag är världens ljus, den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus (Joh 8:12).

Han sänder Hebreerbrevets författare som får säga till oss: Ge inte upp er frimodighet. (Hebr 10:35). Tänk på Jesus så att ni inte tröttnar och förlorar modet. (Hebr 12:3) Låt Jesus komma in i din blick, låt hans ord av ande och liv komma in i dina öron, låt hans tankar komma in i dina tankar: Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, säger Paulus i Rom 12:2 och ger oss med det ett underbart arbetsprogram för vår personliga förnyelse.

Det är mycket som kan hända, när vi gör så. Vi hittar genom Jesus frimodigheten. Modet att vara fria! Att stå där som Johannes Döparen, rak i ryggen med fast blick. Ja, våga vara den du i Kristus är!

Det grekiska ordet för frimodighet är paressia. Det betyder öppet tal, att säga allt.  Behåll inte de tunga, deppiga, missmodiga tankarna för dig själv. Säg allt till Jesus. Och låt honom ge dig allt. Hans ord är ljusord in i ditt mörker. Han kan låta en källa av liv och mod och nytt hopp flyta fram i ditt liv. Nu sjunger vi om detta i psalm 111, vers 2.


Vi läser psalm 111 vers 3:
Kristus kommer – världens ljus,
morgonstjärnan klara...

Det är skillnad mellan skymningen om kvällen och gryningen om morgonen.  Skymningen säger att allt blir bara mörkare och mörkare. Gryningen säger att allt blir bara ljusare och ljusare. Just nu känns det som skymning över världen. Men Jesus är morgonstjärnan. När morgonstjärnan syns kommer gryningen med ljus och mod. När Jesus får ta hand om det svåra och mörka som drabbar oss och världen, då får vi se allt på ett nytt sätt.

Hemligheten med detta är Guds Ande. I gamla Testamentet finns en profet som heter Joel (se Joel 2: 28-32). Han berättar att han står och ser in i framtiden. Han ser hur Guds Ande utgjuts och Herrens sista ankomst sker. Från Joels synvinkel är det något som sker samtidigt.  Men sett från himlen sker det vid olika tillfällen. Mitt i denna tidsålder, där ondskan och mörkret regerar, kommer Jesus. När han utgjuter sin Ande där, är Guds rike å färde redan nu.

Dessa två riken – mörkrets rike och Kristi rike, lever just nu tillsammans här på jorden. Genom födelsen är jag medborgare i Sveriges rike. Genom dopet och tron är jag medborgare i Kristi rike. Vi kan välja mellan dem.  Men en gång skall denna världens rike krascha. Det är det som sker när Joel talar om att Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda.

På Pingstdagen citerar Petrus Joels profetia. Folk var skakade när de såg elden från himlen och hörde tungomålstalandet, där folk prisade Herren och talade om Guds stora gärningar. En del undrar, andra gör sig lustiga.  Så gör man än idag då Gud kommer för nära i ens liv.

Men då citerar Petrus Joel. Det som Gud har sagt genom Joel det sker nu. Men när Petrus citerar ordet om Herrens dag, den stora och fruktansvärda, ser vi att han inte säger riktigt så. Han talar om Herrens dag, den stora och strålande (Apg 2.20). Varför säger Petrus så? Petrus som upplevt förnekelsens fruktansvärda dag i sitt liv och som varit med om Jesu uppståndelse och upprättelsen vid Tiberias sjö, han vet att det mörka, det svåra och fruktansvärda får på den yttersta dagen vika för Herrens härlighet. Släpp in Jesus-ljuset, morgonstjärnans ljus i ditt liv så att du blir klarsynt över detta. Då kan vi tillsammans vänta på Herrens dag den stora och strålande. Vi sjunger psalm 111 vers 3. 

Vi läser psalm 111 vers 4:
Kristus kommer – Davids Son.
Vi ditt namn upphöjer...

När Jesus kommer till Galileen håller han kyrkohistoriens kortaste predikan: Tiden är inne. Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.

Tiden är inne, säger Jesus. Det är mycket som är inne, säger vi. Trenderna kräver oss. Häng med! Följ med!

Lägg  märke till skillnaden mellan tidsandan och Guds Ande.  Där tidsandan är inne är det ont om tid. Vi har brått. Vi jäktar och vi blir jagade.  Jakt – det är då vi jagar något. Jäkt – då vi jagas av något. Så är det med tidsandan, den jagar oss in i jäkt och stress. Vi har alltid ont om tid. Vi hinner inte med. Vi blir flåsigt duktiga.

Då Guds Ande regerar, där öppnas evigheten över oss.  Vi blir samlade i ett himmelskt nu. Vi förnimmer Guds närvaro.  Vi hör hur vi är efterfrågade.

Just nu står Jesus bakom oss och säger: Omvänd er! Det är som om han vill säga till oss: Jag står här bakom er. Jag står här med himmelrikets resurser till mitt förfogande.  Han säger: Du som har så mycket jäkt i din blick, du som måste hinna med så mycket och som jagas av allt som måste göras. Vänd om! Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta, genom stillhet och förtröstan blir ni starka. (Jes 30:15, 1917)

När vi vänder om ser vi Jesus. Han är Konungen, Davids Son. Vi ser hur han sitter på tronen i sitt rike. Vi böjer oss inför honom, lägger ned våra liv, vilar ut, låter oss fyllas av hans Ande, hans liv. Du är min Konung, min kärlek, min glädje. 
Vi sjunger psalm 111 vers 4.