Episteltexten 1 årg 2 Kor 4:7-14 Skatten i lerkärl. En inre, ofta dold sida av det kristna livet som träder fram i episteltexten. Att låta Kristi död verka fram en inre död åt min gamla människa för att hans liv ska bli synligt. ”Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp. Ty jag som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv skall bli synligt i min dödliga kropp.” Det verkar som om Paulus menar att detta pågår i vårt jordiska liv här o nu. Som en nödvändighet för att kunna vara till välsignelse för andra. ”Alltså verkar döden i mig och livet i er.” I Romarbrevets 6:e o 7:e kapitel berör Paulus samma tanke om att dö: ”Vi som har dött bort från synden hur skall vi kunna leva vidare i den?” Och ”Så är det också med er mina bröder: ni har dött bort från lagen med Kristi kropp och tillhör nu en annan, honom som blev uppväckt från det döda, och så kan vi bära frukt åt Gud.” Synden o Lagen, dessa storheter som vill hindra oss att leva fullt ut, kan bara övervinnas genom att dagligen dö och uppstå. Därför kan Paulus trosvisst säga som han gör i episteln:”Jag vet ju att han som uppväckt herren Jesus skall uppväcka mig med Jesus och låta mig träda fram tillsammans med er.” Men ingen uppväckelse kan ske utan att först döden inträtt. Samma sak talas det om i Kolosserbrevet 3: ”Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finna där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden. Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud. Men när Kristus träder fram, han som är ert liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsamman med honom.” Ja, vi har denna skatt ”uppståndelselivet” i ett lerkärl, en svag mänsklig varelse, men med en väldig kraft som en osynlig potential. Det gör det kristna livet så spännande. Ena stunden kan man få uppleva dödsångest som sin Getsemanekamp, för att i nästa stund få förmedla den Guds frid som övergår allt förstånd bland förskrämda lärjungar. Här i tiden kommer denna död och detta liv att gå hand i hand så länge det finns människor omkring oss att nå med evangelium. En trång port o en smal väg, men såå välsignad. Var inte rädd att gå den vägen du också. Han går med dej. Han ska göra det. Han ska aldrig lämna dej eller överge dej. Jesus själv lovar: ”Den som tror på mej ska leva om han än dör.” Joh 11:25.