Septuaesima Årg 2 - NÅD OCH TJÄNST

”Nåd och tjänst” är temat på söndagen Septuagesima. Det är ett tema som vill hålla samman de två sidorna av kristen tro: hur Gud ger av sin nåd i kärleken till oss utan att vi på något sätt har gjort oss förtjänta av det och att vi när vi tar emot nåden och kärleken blir förlösta till olika former av tjänst för Guds rike i världen.

Det är alltså Gud som tar initiativet, det är han som börjar. Därför är vår början att lyssna. I kristen tradition rekommenderas alltid att börja dagen med någon form av morgonbön. Det är ett utmärkt sätt att börja på. Lyssna in vad Gud vill och kallar mig till den här nya dagen. Det han vill och kallar mig till ger han också all den kraft och ledning till som jag behöver. Så tar hans nåd och kärlek sig uttryck i mitt dagliga liv.

Jag tar emot hans nåd och kärlek genom att följa honom på den väg han visar i det dagliga livet. Då får jag också erfara hur hans omsorg omsluter mig på alla sidor och hur förlåtelsen hela tiden finns där när det blir fel.

Så är det att leva i det nya livet, det nya liv jag fick i dopet, kristen-livet, att leva i Kristus och att kunna säga som aposteln Paulus: nu lever inte mer jag utan Kristus lever i mig. Den helige Ande skulpterar fram den nya människan, Kristus-människan i dig, så att du efterhand blir alltmer lik Kristus.

Tyvärr är det inte så enkelt att leva så eftersom vi hela tiden även har den gamla människan i oss att dras med. Den gamla människan har sitt säte eller sin rot i egoismen och själviskheten. Den gamla människan vill bestämma själv, tycker om att vara religiös men på sina egna villkor. Den gamla människan säger: ”Min Gud är…, den gud jag tror på skulle aldrig…, inte kan väl Gud vilja…. Den gamla människan vill prestera först och förväntar sig därefter att få belöning av Gud för att hon varit så duktig. Den gamla människan sätter tjänsten före nåden.

Problemet är bara att då blir inte nåden någon nåd utan belöning för goda gärningar. Tjänsten förvandlas lätt till att bli ett kravfyllt arbete som jag är eller känner mig skyldig att utföra för att uppfylla vad Gud, församlingen och andra förväntar sig av en kristen.

Så ser livet ut för de flesta människor. Krav och förväntningar på att prestera enligt de målsättningar som är uppsatta från lägsta förskoleåldern till att man blir så gammal och sjuk att man inte orkar längre. Det gäller såväl skolan som arbetsliv, sociala livet och allt annat därtill. Detta är den gamla människans sätt att tänka. En tillvaro av slaveri under krav på prestationer.

Därför är korset så radikalt. När Jesus dör på korset friköper han oss från allt slaveri under den gamla människan, under andra människors krav och under den gamla egenkonstruerade gudsbilden, och sätter oss fria till att leva, inte längre i egen kraft, utan i den helige Andes kraft i Jesu efterföljelse – att leva ett kristet liv.