Sexagesima Årg 2 - ”Beundrare eller efterföljare?”

För ett tag sen så läste jag en artikel om de s.k. nya vegetarianerna. Dessa ”nya vegetarianer” äter inte kött – för det mesta. En man förklarade att han var vegetarian … men han tyckte så mycket om bacon och åt gärna det då och då.

Den naturliga reaktionen är: ”Ursäkta? Är inte bacon kött?” Om du är vegetarian och äter bacon … Är det då riktigt att kalla sig vegetarian?

Men det här löste man lite snyggt med att kalla de nya vegetarianerna för ”flexitarianer”. Man flexar alltså lite fram och tillbaka. Ena dagen är man vegetarian andra dagen inte. Detta är alltså ”de nya vegetarianerna”.

Eller så kan man säga som det är: de ”nya vegetarianerna” är inte efterföljare, utan beundrare till vegetarismen och följer den när det passar sig.

Det här säger jag inte för att driva med vare sig vegetarianer eller flexitarianer utan för att peka på problemet med att kalla sig kristen.

När vi kallar oss kristna - är vi ”efterföljare”? - eller är vi ”beundrare”? Följare när det passar oss? Vi säger att vi följer Jesus men är väldigt förtjusta i bacon om du förstår vad jag menar.

Det är skillnad på att vara en kristen efterföljare och att vara en kristen flexitarian. Och jag tror att Jesus har många flexitarianer idag både innanför och utanför kyrkans väggar. En Jesus-flexitarian vill gärna komma tillräckligt nära Jesus för att få ut nåt, men inte så nära så att det kostar nåt. Flexitarianer vill ha en öppen relation med Jesus - valmöjliheter. Så en flexitarian säger nåt i stil med det här: ”Jag gillar Jesus, men vaddå ta mitt kors och förneka mig själv” … ”Jag gillar Jesus, men jag tänker inte ge pengar till de behövande” … ”Jag gillar Jesus, men tala inte om för mig att jag måste förlåta dem som sårat mig” … ”Jag gillar Jesus, men han ska hålla sig utanför mitt sexliv, han ska hålla sig borta från min plånbok, han har inget att göra med hur jag lägger min tid, och han ska inte komma i vägen för vad jag vill göra när jag känner för det”.

Jesus-beundrare - Jesus-flexitarianer - gillar Jesus, men de vill inte sluta med bacon.

Idag så måste vi ställa oss frågan: vilka är vi? Vem är jag? Är jag en efterföljare … eller har jag gått och blivit en flexitarian? Någon som beundrar Jesus men som inte är beredd att följa?

Det råder stor oenighet i dagens evangelietext. Folket kan inte komma överens om vem Jesus är. Men här händer något stort. Folk hade kommit för att gripa Jesus, men de kunde inte. Inte för att det var för mycket folk på platsen. Utan för att de faktiskt lyssnade på vad Jesus sa. De lät utsätta sig för Ordet. Guds levande och verksamma Ord i Jesus Kristus, så de kom av sig fullständigt. De drabbades av Jesu Kristi makt och härlighet så att när de skulle rapportera tillbaka om varför de inte gripit Jesus enligt ordern de fått, svarade de: ”Aldrig har någon talat som Han”.

Dessa fiender till Jesus hörde honom tala och Ordet började göra sin heliga verkan med dem.

Den stora folkmassan kunde inte vara sams, men dessa som kommit för att arrestera Jesus var enade i vad de varit med om: Guds heliga Ord … och Guds heliga Ord kan du inte gripa, det griper dig. Den som i Jesus Kristus ser Guds heliga Ord och omvänder sig har gått från att vara en beundrare till efterföljare.

När vi utsätter oss för Ordet, när vi kommer till Jesus och lyssnar på Honom och låter Honom tala så kan Helig Ande göra stora saker med oss.

Och det här säger mig något viktigt: Jesus verkar inte först och främst vara intresserad av de stora massorna av beundrare. För Jesus är inte det viktigaste att kyrkbänkar är fulla om de är fulla av beundrare. För Jesus är det viktigaste att efterföljares hjärtan är fulla av Den Helige Anden. Att ditt hjärta är fullt av Jesus … och inte dig själv … att mitt hjärta är fullt av Guds rike och inte min egoism.

Du och jag är kallade att vara efterföljare, inte bara beundrare. Var inte orolig, en efterföljare är inte perfekt och förväntas inte vara perfekt.

Kanske är det vad samvetet hela tiden talar om för dig - att du inte är perfekt. Att du inte är värdig. Att en syndare som du aldrig kan bli en sann efterföljare, därför en sann efterföljare skulle aldrig synda som du. Kanske har du försökt visa dig värdig i Guds ögon, så du har försökt att göra upp med dina synder. Du har försökt att ta dig i kragen och göra bättring, bli en bättre människa, bli en bättre kristen. Därför ”en sann kristen” ska inte falla i synd som du gör. Men gång på gång faller du. Gång på gång får synden grepp om dig och djävulen och samvetet attackerar dig på nytt och gnuggar in din ovärdighet och talar om för dig att du lika gärna kan ge upp därför du – DU – är inte en sann efterföljare. Du är inte så helig som Jesus vill ha dig.

Men Jesus möter dig inte där han vill ha dig, han möter dig där du är. Nu vill han tala sitt heliga ord, nu vill han ge dig sin ande. Nu vill han befria dig genom offerdöden på korset. Nu sträcker han sin hand till dig på nytt. Bli gripen!

En sann efterföljare bedöms inte efter hur väl du har hållit lagen. En sann efterföljare bedöms efter hur hårt du håller i frälsaren Jesus, Ordet som blev människa. Det är vad som skiljer en efterföljare från en beundrare.

”Aldrig har någon talat som han”.

Jacob Molén

Församlingsherde i Löftadalens pastorat