Långfredag - Markus - Att bära sitt kors.

1.Och han bar själv sitt kors, står det om Jesus. (Joh.19:17)

A) Det var andra som lade tvärbjälken på honom.

Profeten Jesaja förklarar i GT texten vad den innehöll: vårt förakt (för Gud) pga det inneboende köttets fientliga sinnelag mot Gud (Rom.8:7). Vårt avståndstagande (övergiven av människor) våra sjukdomar, våra smärtor, våra överträdelser, våra missgärningar, vårt straff, vår vilsenhet, att var och en ville gå sin egen väg. Alltså det var människors synd och nöd han fick bära. Petrus skriver: Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit botade. Ni var som vilsegångna får men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare. (1 Petr 2:24-25)

B) Han tog den frivilligt.

När tempelvakten kom för att ta fast Jesus i Getsemane, flydde han inte, utan stod frivilligt kvar och sa:”Vem söker ni?” När han stod inför Pilatus talade han inte till sitt försvar, så att han skulle kunna få Pilatus att frige honom, (vilket Jesus ju med lätthet skulle kunna ha gjort). När han hängde på korset skulle han kunna ha stiget ner, med änglars hjälp, om han ville, men han lät domen ha sin gång för att få ett slut i döden. I Hebr 12:2 står det ”För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron.”

C)Han fullbordade sitt verk i lydnad.

I Hebr 5:8 betonar förf hur korsbärandet fick Jesus att lära sig lydnad och hur denna lydnad fullkomnade hands verk då han böjde sig under Guds vilja. Jesaja skriver att han ödmjukade sig, gjorde sig följsam som ett lamm som förs bort att slaktas, eller ett får som skall klippas. Jesus visste hela tiden vad som väntade, och varför han behövde gå den svåra vägen. Han kände till korsets princip.. Att vägen till härlighet går genom lidande. Att vägen till uppståndelse går genom död. Men det är inte lätt att lida, det visar Getsemanekampens styrka. Det är svårt för den mänskliga naturen att acceptera, därför bad också Jesus särskilt mycket och högt, (under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden)  Så fick han bli den ställföreträdande lidande frälsaren, för att föra oss till Gud och bringa evig frälsning.

2.Simon från Kyrene tvingades av soldaterna att bära Jesu kors.

A)Andra lägger kors på lärjungarna.

För Simon som för oss idag. Markus skriver ju: ”Om någon vill gå i mina spår, måsta han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det.” Det är en naturlig följd av gemenskapen med Jesus att hans fiender blir mina fiender, och hans vänner blir mina vänner. De som inte kan tåla Jesus kan inte heller tåla en kristen. Men Jesus poängterar i sin bergspredikan att det är en salighet att få lida på detta sätt. När korset kommer i form av tankar från världens människor eller från andevärldens mäktige kan det skapa missmod, tvivel eller anfäktelser. När orden kommer i form av öppet förakt eller gliringar är det ju lättare att bemöta och förslå vad som händer, och i den stund då det bryter ut i öppen fientlighet och ren förföljelse för Jesu skull, då brukar det snarare vara en salighet som de som fått smaka det inte vill vara utan. För den som får lida gäller det att bedja, vaka och strida trons goda kamp. Då får vi vara med och fylla vårt mått av kristusbedrövelser.

B) Vi ska också ta på oss korset frivilligt.

Om Jesus behövde läsa sig detta, hur mycket mer då vi. Vi som har den fallna naturen att dras med.. Att vända andra kinden till, att gå den andra milen, att välsigna när någon förbannar oss, och att tacka Gud i livets alla skiften, det är så vi tränar oss i att bemöta lidandet. Men Gud känner med oss i vår svaghet, just därför sänder han den Heliga Ande, vår underbare vän och Hjälpare. Jesus lovade oss att Han ska påminna oss och att i rätt stund ge både ord och kraft. När vi då också har förstått att detta med lidandet måste till för att Guds rike skall växa, så finns det ju än större anledning att verkligen frivilligt och med glädje möta de svårigheter som på olika sätt drabbar.

C) För att i Jesu efterföljd till slut få nå målet.

Vissheten om att Gud har sparat det bästa till sist, bär oss genom livet. Vi lever inte för denna välden. Men medan vi lever här gör vi så mycket nytta vi kan. Så som Jesus gjorde. Målet är att få som många som möjligt med till himmelen. Om vi ska kunna nå det målet tillsammans som Kristi kropp på jorden, får vi också bära lidande tillsammans och veta att är genom lidandets sådd som den bästa skörden bärgas.

Denna dag ger oss Jesus en så tydlig bild för våra ögon då han hänger på korset och får föra rövaren, den botfärdige, in i sitt rike. Jesus fick dö som en rövare själv, men oss har han öppnat himmelen för. Låt oss då orubbligt hålla fast vid vår bekännelse Till Fadern, Sonen och den Helige Ande som är med oss nu och alla dagar. Amen

Skriver Lars Ingvarsson, er medvandrare.