Vad säger du? Så frågade de skriftlärda och fariséerna Jesus när de kom dragande med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. Nu ställde de inte frågan för att de ville höra Jesu åsikt eller få stöd av honom. De hade ju Guds lag att stå på. ”I lagen föreskriver Mose att sådana ska kvinnor ska stenas”. När de skriftlärda och Fariséerna hänvisar till lagen så är det inte hela sanningen. Enligt 3 Mos 20:10 och 5 Mos 22:22-24 skall både mannen och kvinnan bestraffas med döden. Men det är inte saken som har intresse även om det ser ut så. Nu vill de sätta dit Jesus, sätta honom på prov, få honom att framstå som en falsk Messias. Det är inte kvinnan egentligen som står inför rätta utan det är Jesus. För om Jesus säger Ja till att kvinnan ska stenas så bryter han mot romersk lag. Säger Jesus nej till stening så uppmuntrar han till att bryta mot judisk lag.
Vad säger du, Jesus?
Det är så vi får fråga Jesus. Han är domaren som ska döma alla och vi behöver be honom om hjälp att handla rätt mot våra medmänniskor.
Låt oss se på texten vad Jesus säger och gör –
När Jesus ställs inför frågan: Vad säger du? Så svarar han först ingenting utan han böjer sig ner och skriver på marken. Det blev en tystnad, en eftertänksamhetens tystnad. Vad Jesus skriver vet vi inte men kanske under tystnaden något av det hårda hjärtana började mjukna. Men frågan ställdes igen. Vad säger, du? Nu kommer du inte undan. När så Jesus ser på dem som står där hotfulla och verkar inte vilja förstå säger han: ”Den som är fri från synd skall kasta första stenen.” Plötsligt har det skett en vändning. De som ville gå tillrätta med Jesus mot dem riktas nu ljuset. Vi vet inte hur länge stunden varade men så länge att en efter en lommar iväg.
Vem är fri från synd? Då handlar det inte att jämföra sig med andra och hitta fel och brister hos den ene efter den andre utan att själv ställas inför Gud: ”Var fullkomliga så som er fader i himlen är fullkomlig”, säger Jesus. Det är att ställas inför honom som inte bara ser till det yttre utan som ser till hjärtat, som ser hur vi kan ha klamrat oss hårt omkring vissa saker men som glömt det viktigaste; rättvisa, barmhärtighet.
Då vi ställs inför honom som är Helig blir vi tysta. Då är det viktigt att inte göra som Fariséerna gjorde som går därifrån. Nej, stanna kvar hos Jesus, bekänn dina brister och synder, för där finns befrielse.
Nu är kvinnan ensam med Jesus. Hon urskuldar sig inte, försöker bortförklara, förnekar inte. Jesus går inte tillrätta med henne, men han säger de befriande orden: ”Inte heller jag dömer dig”.
Inför Jesus kan vi bli befriade men det gäller att vi står kvar inför honom och inte går iväg när de stränga orden träffar oss utan stannar och lyssnar till evangeliet, till honom som ensam kan och vill fria helt. ”Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.” Joh. 3:17
När jag står inför Honom som den jag är syndare inför den ende syndfrie och samtidigt får se honom ta all min synd och dömas till döden i mitt ställe, bära allt upp på korset, då förstår jag det oerhörda: Där är befrielsen för mig!
Men ursäktar då Jesus synden? Nej, Jesus försvarar inte alls synden. Han som den ende syndfrie kunde ha kastat stenen. Han säger: ”Gå nu” men med tillägget ” och synda inte mer”. Jesus hade inte försvarat synden men förlåtit synderskan. Jesus såg syndaren bakom synden, såg människan bakom skammen. Jesus kunde hålla balansen mellan att döma synden och älska syndaren. Jesus är fylld av nåd och sanning.
Åke Lundgren
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
