Palmsöndagen 

Vägen till korset

Vi följer från Palmsöndagen till Påskdagen under denna årgång Lukasserien:
Jesaja 50:5-10, Rom. 5:1-5, Lukas 19:28-40, Psaltaren 118:19-29.
Börja gärna med att i din Bibel eller Psalmbok lugnt och stilla läsa och begrunda dagens texter. 

Dagens sång:
Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära. 
Text: Fil 2:11 Musik © Karin Braw

INLEDNING:
Första Advent var det fest i Jerusalem. Jesus red in på åsnan. Vi strödde palmer på vägen och fick hylla honom med hosiannarop. Samma händelse kommer nu på Palmsöndagen. Men nu börjar Stilla veckans dramatiska händelser. Det blir så helt annorlunda. Vi får följa Jesus på korsets väg. Hosiannasång byts till korsfästrop. Mörkrets makter samlar sig till slutkamp mot honom som kallar sig Världens ljus. Vår kristendom kraschar på Långfredag. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Men genom veckans skakande händelser följer oss en sång, som Paulus skrivit i en av denna söndags texter: Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära (Fil. 2:11). I allt det mörker vi själva får vara med om, hör vi denna ljusets segersång. ”Vid slutet står korset, hans eget och vårt, och bådar uppståndelsens morgon” (Psalm 175;8).

Vi övar oss nu på dagens sång:
Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära. 

1. Läs i din bibel GT- texten från Jesaja 50:5-10
Jesaja berättar om vad Herrens lidande tjänare får utstå. Men också om hans stora förtröstan på Herren Gud. Var och en av oss som vill vara Herrens tjänare kan hamna i mörker. Vi ser ingen ljusning och vi begriper ingenting. Den sista versen får vi idag ta emot som ett trotsigt trosord att bära med oss som ett ljusord i allt mörker. Vi läser Jesaja 50:10 från Bibel 1917.

Vem är bland er som fruktar Herren och hör hans tjänares röst?
Om han än vandrar i mörkret och inte ser någon ljusning,
så må han dock förtrösta på HERRENS namn och stödja sig på sin Gud.

När du tänder ett sådant ljusord i ditt mörker kan du få djup erfarenhet av det vi sjunger om i dagens sång. Mörkret, Ondskan får inte sista ordet därför att
Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära. 

2. Läs i din bibel episteln från Romarbrevet 5:1-5
Paulus berättar här om åtta spännande saker som händer när Jesus Kristus får bli Herre i våra liv. Då tar han oss i handen och tar hand om oss och leder oss   (= tro).

1) Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tron …
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE HJÄLPER OSS HITTA EN RÄTT FÄRD GENOM LIVET.  Jesus tar hand om det syndiga och dåliga i våra liv. Han gör oss rättfärdiga, ger oss ny start.  

2) Har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE  GER OSS FRID MED GUD.
Vi får det rätt ställt med Gud. Korset avbildas ibland som ett stort T. Tro är ro vid Jesu Kors. Ha tro på Herren er Gud, så skall ni ha ro (2 Krön 20:20, Bibel 1917).

3) Han har gett oss tillträde till den nåd som vi nu lever i.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE ÖPPNAR DÖRREN TILL DEN HIMMELSKA FESTEN.  Vi behöver inte stå utanför och känna oss utanför. Vi kan gå rakt fram till kungars Kung och tala med honom. Vi får göra det gratis – av nåd.

4) Och vi är stolta över hoppet att få del i Guds härlighet.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE GÖR OSS STOLTA.
Vi får ett nytt hopp. Hoppets symbol är ankaret, Vi har vår förankring i Guds härlighet. Vi är inte alltid så stolta över vad vi själva hittat på. Vår egen härlighet kan ge oss känsla av förfärlighet. Stoltheten kommer när vi upptäcker och tar emot det hopp Jesus ger.

5) Mer än så, vi är stolta över våra lidanden.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE GER OSS NY SYN PÅ VÅRA SVÅRIGHETER.
Man kommer inte ut ur alla svårigheter när man blir kristen. Man kommer ofta in i många fler. Det kan bli lidande, motstånd, förföljelser för Jesu skull. Men man får en ny syn på svårigheterna. De förvandlas till något gott. Ni har fått nåden att – inte bara att tro på Kristus, utan också att lida för hans skull, skriver Paulus i sin glädjeepistel Fil. 1:29.

6) Eftersom vi vet att lidandet skapar uthållighet, uthålligheten fasthet och fastheten hopp.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE HJÄLPER OSS ATT MOGNA.
I Hebreerbrevet 12:3 får vi ett recept på hur vi kan bli uthålliga: HA FOKUS PÅ JESUS! Tänk på Jesus som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet. – Genom uthållighet består vi i provet. Vi utvecklas, mognar och omformas från veka, ängsliga, rädda kristna till att bli lika Jesus.

7) Och hoppet sviker oss inte.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE GÖR OSS TRYGGA I ALL OTRYGGHET.
Många förhoppningar gör oss besvikna. Hoppet i Gud sviker inte. Förankringen i honom ger oss ännu hopp. Han är det enda stabila i denna labila värld.

8) Ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan       
genom honom som har gett oss den helige Ande.
Det betyder: JESUS KRISTUS VÅR HERRE GER LIV OCH LIV I ÖVERFLÖD.
Han ingjuter i vårt inre kärl sin kärlek. Han sänder sin Ande till vårt inre kärleksrum, Där talar hans Ande med vår ande att vi är Guds barn (läs Rom 8:14-17). Vi lever det osynliga livet med Kristus i Gud (Kol 3:3). Vi får liv och liv i överflöd (Joh 10:10). Därför sjunger vi lovsången till Honom som för oss genom alla svårighet, mörker och prövningar till sitt liv.
Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära.  

3. Läs Palmsöndagens evangelium i Lukas 19:28-40  
 
- Intåget förbereds
Jesus gick framför dem upp till Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: ”Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in skall ni finna en ungåsna, som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.” De både lärjungarna  gav sig iväg och fann allt vara som han sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde åsnan: ”Varför tar ni åsnan?” De svarade: ”Herren behöver den.”  

Jesus gick framför dem upp mot Jerusalem, berättar Lukas.

Man följer pilgrimsvägen österifrån. Vägen mot Jerusalem går uppåt. Men det som då  händer är att, när Jesus går upp dit ”stiger han ner i vår skuld och vårt lidandes djup” som det står i psalm 62 vers 2.  Han gör det ”för att älska världen tillbaka till Gud”.

Jesus är nu mycket medveten om vad som ska hända i Jerusalem. Lukas berättar att Jesus tidigare har talat med lärjungarna om  att ”han kommer att utlämnas åt hedningarna. De skall håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom” (se Lukas 18:31-34).  Han säger att profeterna har skrivit om detta.

Till en början talar Jesus inte mycket om det. Stunden var inte kommen. Men nu: Jesus såg upp mot himlen och sade: Fader, stunden har kommit … (Joh 17:1). Han säger gång på gång att han MÅSTE gå igenom detta. (Se Lukas 24:25-26, SFB). Varför ”måste”? Vad drev honom?  Var detta enda möjligheten att rädda dig och mig. Allt liv lides fram.

Nu tycks Jesus vara mycket medveten om vad som skall hända. Han vill komma in i Jerusalem så som profeterna sagt. Sakarja profeterar om konungen som skall komma ödmjuk, ridande på en åsna (Sakarja 9:9). Han rider inte på stridhingsten, han vill inte komma med härar, ståt och prakt. Förmodligen är allt som Jesus och lärjungarna gör planerat och arrangerat i förväg. Han har avtalat med åsneägaren att låna ut åsnan.  Han lämnar ifrån sig åsnan efter lösenordet ”Herren behöver den”.

Idag behöver Herren redskap som tillsammans med honom vill älska världen tillbaka till Gud. Vem skall jag sända?  Vem vill vara den dumma åsnan som bär ut Jesus i världen?

Det berättas om ett land där kristna förföljdes. Man måste samlas i smyg på hemliga platser. Hängivenheten var stor. Deras tro och glädje smittade. När någon ville ta steget att bekänna sin tro, fick han två frågor: Är du beredd att lida för Jesus? Är du beredd att dö för Jesus? Vad svarar du om du får den frågan?  Med blicken på Jesus får vi med alla martyrer i alla tider sjunga deras lovsång: 
Jesus Kristus är Herre. Gud Fadern till ära.  

- Lovsång för Messias.
Och de ledde åsnan till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.

Då Jesus närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett:                 

”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn.        
Fred i himlen och ära i höjden.”  

Runt omkring Jesus är hela lärjungaskaran, fler än de tolv. Lukas berättar att då började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett. Här var inget ovisst mummel.

Jesus drar nu in i vår värld för att dra oss in i sin seger på Golgata. Han ger sitt liv för att vi skall kunna stå fria från varandra. Du behöver inte längre vara bunden och låst av alla viljor, osäker och med dåligt självförtroende.

Han vill ta hand om alla makter och krafter och viljor omkring dig och i dig. Då får du sjunga ut din glädje över att du tillhör Jesus. Sången som lärjungarna sjöng ljudligt lät: Välsignad är han som kommer, konungen i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden. Det är ju Hosianna-sången från Psalt 118, Israels kungssång. Redan på den tiden sjöng man ”bibelkörer”.

Lärjungaskaran i Jerusalem sjöng ljudligt: Välsignad är han som kommer, konungen i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden. Det blir fred när striden är slut och segern vunnen. Den segern har Gud skapat i himlen genom att besegra sina fiender. Vi hörde om den på Mikaels dag. Satan kastas ut från himlen, där han anklagade oss natt och dag. Han var livrädd för att vi skulle hitta livet. Han ville hindra oss att komma inför den himmelska tronen och anamma himlen.  Det blev fred i himlen.  Och det blev ära i höjden.  Tillsammans med änglar och helgon och Herrens trogna i alla tider och lämnar vi över äran åt Fadern och Sonen och den helige Ande. Och vi sjunger:
Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära  

- Mörkret tätnar
Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.”  Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa.”

Vad var det som fick de första lärjungarna att ljudligt prisa Gud? De kunde inte hålla inne med lovsången. Varför? Något hade hänt med dem inuti.  Någon, Konungen i Herrens namn, hade gripit tag í dem. Vi blir obegripliga för människor som inte tror. De sätter ut taggarna och tycker att vi är överspända. Sluta med den där lovsången.                                                                                                  
Samma reaktion i texten: Mästare säg åt dina lärjungar att sluta. Reaktionen kommer då Gud kommer för nära. Man vill inte det ty då  måste man kanske tänka om och vända om. Det kan bli farligt för mitt stora, stackars, lilla, duktiga ömtåliga Jag, ni vet den där protestanten inom oss som inte vill att Jesus skall vara Herre och Konung i våra liv. Men Jesus säger: Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa. Enligt parallell-stället i Matteus säger Jesus: har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig (Matt 21:16). Stenarna som verkar så kalla och döda och barnen som är så små och dumma begriper mer om vad som är på gång än de duktiga och förståndiga.

Vi ska lägga märke till vad som händer efter vår text. Jesus och lärjungarna har passerat genom byarna Betania och Betfage. De ser på avstånd mot Jerusalem. De drar inte in staden. När Jesus står där och ser mot staden börjar han till allas förvåning att gråta.  Han ser med profetisk klarsyn vad som skall hända med staden. Den skall förstöras.

Alltså: samtidigt som Jesus varnade staden för domen grät han över den av kärlek. Guds dom kommer. Men den Gud som dömer är samtidigt den som gråter. Han vill inte att någon skall gå förlorad.

Vi ber: Herre Jesus Kristus, förbarma dig över oss.

Och vi sjunger Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära