Stiftelsen Bibelskolan.com
 

Fjärde söndagen i påsktiden

Joh. 14:1-14.

Vad handlar evangeliet om 4:e söndagen i Påsktiden? Först av allt handlar det om det som varje människa fruktar mest av allt. Att bli övergiven. Allt bli lämnad ensam. Och vägen ur. Det är det glada budskapet. När Gud skapade oss, gjorde han oss beroende. Och djupast sett beroende av honom.
   Gud är gemenskap med Fadern, Sonen och Anden. Gud skapade oss till sin avbild. Beroende. Gemenskap. När människan i vår tid vill forma sitt eget liv, i sig själv, och med sig själv som rättesnöre, och universums medelpunkt så mister hon samtidigt sig själv. Jag kan endaste bli den jag är i relation med Gud och med andra.
   Det var något som 12 män och en hop kvinnor hade börjat ana under tre års vandring med Jesus. Och nu säger Jesus att han tänker lämna dem. Dessutom hade lärjungarna anledning att vara oroliga. Jesus hade just sagt till dem att en av dem var en förrädare, att alla skulle förneka honom och att han skulle lämna dem den natten.
   Det var som tortyr. Jesus har aldrig lovat oss ett liv utan problem, däremot har han lovat oss frid mitt under svårigheterna och prövningarna. Och nu bubblade fruktan, ensamhetskänslor inom dem. Skulle han försvinna? Till vem skulle jag då gå? ”Han som hade det eviga livets Ord”, som lärjungen Petrus hade ropat ut och som de andra instämde i. Jesus säger ungefär ”Lugna ner er.” Det var inte för att skrämma som Jesus sa detta. Utan nu omslöt han dom med stor kärlek och tröst. Lita på Gud, lita på mig.
   Det han nu skulle göra, var att bereda plats för dem alla. Till en relation som går utanför vad vi kan fatta och förstå. För att en gång för alla göra slut på all ensamhet. Ordet plats betyder egentligen viloplatsen eller målgången. Nu är jag äntligen framme. All min längtans mål. Döden på korset och uppståndelsen skulle öppna vägen till den djupaste av alla relationer, den som såg ljuset, då Gud skapade människan och som fördärvades av människan själv.
   Vägen till Guds hjärta. Himlen är inte främst gator av guld och ädla stenar utan en oförstörd relation till honom som skapat mig. Vägen känner ni sa Jesus. Vilken väg, sa Thomas, lärjungen, den som vågade säga något när dom andra teg. Då säger Jesus något som förändrade hela världshistorien, som hela GT andas, om man nu vill och har tid att se det. Jag är vägen, säger Jesus. Jag är – Ego eimi. Betonat. Den verklige Gud, som valde ut Abraham, som förde Israel ut ur slaveriet. Jag är. Allt det där syns inte på svenska. Men på bibelns språk. Ungefär som man på svenska skulle ha skrivit: Jag jag är. Och sedan: Jag är vägen, sanningen och livet.
   Han pekar inte på ett sätt att leva. Han talar inte om att det är bra att hålla med honom i vad han säger. Eller att visa på bra levnadsregler. Han talar om relation och beroende. Vägen är inte något som han pekar ut. Utan som han är. Han, han själv är vägen. Beroende av honom finner jag den i honom. Han är sanningen och livet. Han är sanningen då man går här och irrar omkring. Det går att lita på honom och han är livet från Gud. Jag irrar omkring här i tillvaron. Vet inte vart jag är på väg - Jesus är vägen.
   Jag är förvirrad, jag vet inte vad jag skall tänka och tro. – Jesus är sanningen Jag känner mig död på insidan, och vet inte hur det skall fortsätta – Jesus är livet. Dessutom tillägger Jesus. Ingen kommer till Fadern utom genom Honom.      Vad säger han! Ingen har sagt sådant. Ingen kan komma till Gud utom genom honom. Ingen kan få bönhörelse utom genom Jesus, ingen kan få förlåtelse utom genom Jesus. Ingen kan komma tillbaka in i det förlorade paradiset utom genom honom.
   Jag kan komma till Gud genom Jesus. Jag får bönhörelse genom Jesus, jag får förlåtelse genom Jesus. Jag kan komma in i det förlorade paradiset genom honom.
   Är kanske detta något att ropa Halleluja till? Det gjorde inte Filippus en annan av Jesu lärjungar. Han sa: Visa oss Gud Fader så räcker det. Och Jesus suckar djupt, djupt i sin ande. Käre Filippus, du har vandrat med mig, du har hört mig, du har sett de under som jag gjort, du har hört mina böner. Förstår du inte att jag är. Jag är Gud. Jag är här för att uppenbara Gud för dig. Om du inte tror vad jag säger, så tro därför att du har sett vad jag har gjort. Se vilken relation jag har till min himmelske Far.
   Och så lägger han till. Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör. När jag går till Fadern, han ger sitt liv, han uppstår, han sänder oss Guds helige Ande. Och då är Guds liv i min älskade lärjunge i honom eller henne. Och gärningarna skall bli ännu större för att det blir fler som gör dem. Därför att han fyller dig med sin kraft. Allt vad ni ber om i mitt namn skall jag göra. Då kommer vi till Fadern i Jesu namn inte i våra egna.
   Det är alltså inte på något magiskt sätt. Men ungefär som man skulle kom med en QR-kod med Jesu signatur och med hans uppdrag. Testen är egentligen i Jesu namn? Inte i egenvinst. Så att jag själv skall bli stor. Det är jag ovärdig som får nåd genom Jesus. Jesus får äran. Låt honom göra det. Blir beroende av honom     
  En del talar om att detta skulle vara intolerant och exkluderande. Men kristen tro är exceptionellt inklusiverande. Den är översatt till tusentals språk, och gått in i massor av olika kulturer, en kristen kan behålla sitt modersmål, och kultur, och följa Jesus där hon är. Kristendomen blev anklagad för att inkludera vem som helst: Slav eller fri, man och kvinna, Grek eller barbar, Alla var accepterade men grunden som man inte ruckat på var att grunden var och är Kristus. Att lämna den grunden var andligt självmord både nu och i evigheten.

 

 



Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg

Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg