Kvinnosyn i bibeln

Har kvinna och man lika värde enligt bibeln? Anser bibeln på något sätt att mannen ska bestämma över kvinnan i ett förhållande? Skapade Gud kvinnan i syfte om att hon skulle vara ett sällskap till mannen, eller var hon skapad för att vara en självständig individ? Har du något tips på var i bibeln jag kan läsa om kvinnosyn?

Det är ingen tvekan om att man och kvinna har samma värde. Gud skapade Människan till sin avbild, och denna avbild är delad i form av man och kvinna (1 Mos 1:27). Man skulle rentav kunna säga att det behövs två för att återspegla Gud, eftersom den manliga och den kvinnliga sidan tillsammans utgör Guds avbild. Jesus behandlar kvinnor med stor respekt. Se t.ex. samtalet med den samariska kvinnan (Joh 4 – lägg märke till lärjungarnas reaktion: ”De blev förvånade över att han talade med en kvinna”), äktenskapsbryterskan (Joh 8). Det var mest kvinnor som var med honom vid korset, kvinnor som först upptäckte att graven var tom. Paulus säger om de döpta, troende ”Nu är ingen längre man eller kvinna” (Gal 3:28) – dvs frälsningen gäller lika för alla.

Svårare är frågan om kvinnan skapades till sällskap för mannen. Det står ju i 1 Mos 2:18 ”Det är inte bra att mannen är ensam, jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp”. Och sedan kommer berättelsen om hur Eva skapas av Adams revben. En judisk legend säger: Hon skapades inte av hans huvud, för hon skulle inte råda över honom. Hon skapades inte av hans fot, för hon skulle inte trampas ner av honom. Hon skapades av hans revben, för hon skulle stå vid hans sida. Jag är dock säker på att Gud har skapat kvinnan som en självständig individ. Se bara på alla starka kvinnor i Bibeln – framför allt Herrens moder Maria, som fick säga ett mycket självständigt JA till den största uppgift någon människa fått (Luk 1:38). Jag tror att både kvinna och man behöver varandras komplement, ingen mer än den andra.

Paulus har flera utläggningar om förhållandet mellan man och kvinna i ett äktenskap. ”Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud” (1 Kor 10:3). Detta behöver inte alls strida mot jämlikheten. Paulus jämför med Treenigheten: Fadern och Sonen är lika mycket Gud och helt jämställda – ändå är Gud Kristi ”huvud”. Inte lär Kristus känna sig förtryckt för det. Det som här framställs är skapelseordningen, som inte har något med värde att göra. Paulus säger också längre fram: ”Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud” (1 Kor 10:11-12). Ett annat viktigt ställe är Ef 5:21-33. Här sägs att kvinnan i äktenskapet ska underordna sig mannen, medan mannen ska älska kvinnan så som Kristus har älskat Kyrkan och utgivit sig själv för henne. Vilket är svårast, att underordna sig eller att ge sitt liv för den andra? Det är i alla fall viktigt att säga att ingen har rätt att kräva den andras underordning. Den måste ske frivilligt – annars är det inte underordning utan underkastelse.

Det är mycket svårt att skriva kortfattat om detta. Jag hänvisar till en bok jag skrev en gång: Den stora hemligheten. Om man och kvinna i familjen och i kyrkan. Tyvärr är den utgången, men går kanske att få tag i på bibliotek.

 Med hälsning i Herren

Staffan Ljungman