Kyndelsmässodagen Årg 1

Kyndel betyder ljus och det får koppla till dagens tema Uppenbarelsens ljus

Vi firar ”kyrktagningen” när Jesus bärs fram i templet. Maria har haft sin reningsperiod, hon var enl Lagen rituellt oren genom att ha fött. Josef och Maria följer den givna ordningen. Det är alltså hela familjen som kommer inför Gud och följande lagens bud offras två unga duvor. (Ett offer i linje med deras ekonomiska förmåga) Vi kan betona att hela familjen är samlad. Kan vi ana kopplingen till fjärde budet? I de tio orden läser vi….”Hedra din fader och moder…”

Det underförstått menade är egentligen tydligt, att Gud har en skapelseordning, vill en bärande kärnfamilj, en far och en mor.

I Maria och Josefs fall måste de varit förundrade och inte minst förbryllade med tanke på vad de hittills varit med om. Nu kommer de som en familj inför Gud.

Så händer det profetiska under.

Simeon, den tillgänglige och lyssnande, är under Andens inflytande. Han möter familjen och får SE det han blivit lovad av den helige Ande:  Guds frälsning – hela världens Frälsare. Messias!

Jesusbarnet, Gud i Sonen, strålar av Ljus och Simeon profeterar – Herre Du har berett Jesus – Herrens frälsning - att skådas av alla folk. Hedningar OCH judar delar samma villkor. Jesus är Guds frälsning.

”De många människorna”, stjärnorna som Abraham räknade en gång under sin profetiska natt, dessa otaliga Jesu vänner är alla genomstungna av Herrens svärd – det heliga Ordet. Även Maria kommer att utstå den stora omvändelsen och bli frälst – i hennes själ skall också svärdet svinga. Allt ska komma i dagen och motivera böneropet:  ”Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma Dig över mig”.

Så den underbara profetissan – den 84åriga bedjaren – Hanna. Hon visste och hon hörde. Lämnade aldrig. Tätt och nära. Denna förebildliga intimitet med Herren.

Jesu närvaro aktiverar den profetiska gåvan och Hanna (Nåd) talar ut Evangeliet rent och klart.  Hon lovprisar Herren och talar om Jesus – ”för alla som väntade på Jerusalems frälsning”.

Ett gott karismatiskt möte hade ägt rum. Familjen återvände till sin hemstad Nasaret. Säkert uppvärmda av Guds omsorg och heliga närvaro. Trosstärkande gav dessa profetiska proklamationer stöd och bekräftelse för den unga familjen. Allt var alltså sant. Gud visste vad han gjorde. En visshet som behövdes inför det som väntade.

Kyrkan idag måste på nytt bli profetisk.

HERREN SKALL TILLBEJAS – INGEN ANNAN, INGET ANNAT.

JESU VITTNESBÖRD ÄR PROFETIANS ANDE – DEN HELIGE ANDE VITTNAR OM OCH FÖRHÅRLIGAR JESUS. VITTNESBÖRDET OM JESUS MÅSTE ÅTER FÅ LJUDA I KYRAN OCH LANDET.

BED UTAN ATT FÖRTRÖTTAS ATT KYRAKANS PROFTISKA RÖST FRIMODIGT ÅTER FÖR HÖRAS.

BÖNEN MÅSTE UPPRÄTTAS – KYRKAN MÅSTE ÅTER FÅ BLI ETT BÖNEHUS.

OM VI LIKT SIMEON OCH HANNA, FÖRBLIR I KRISTUS FINNS DET HOPP FÖR KYRKAN.

Hans Lundaahl, Osby