Nyårsdagen - Spår i snön

Det var nyårsafton. I flera timmar hade jag pulsat i snön för att nå en ensligt belägen stuga, där jag hade tänkt fira nyårsafton med några vänner. Det hade varit en strapatsrik vandring. Jag visste inte hur många timmar jag tillbringat i den skog som jag hoppats hitta en genväg genom, men där jag hela tiden fått gå runt jättelika snår av hagtorn och andra stickiga växter och där jag fått gå runt oöverstigliga bergsformationer och djupa sprickor i marken. Som man säger: Genvägar äro senvägar.

Nu var jag äntligen framme vid stugan. Det började skymma, men jag kunde se hur mina spår i snön försvann in i skogen några hundra meter bort. Det fanns inga andra spår än mina. De andra hade tydligen inte kommit än. När jag hade kommit in och lyckats tända en brasa och hunnit byta till om torra kläder ringde telefonen. Jag lyfte luren:

– Lars. Vi har försökt nå dig under hela dagen. Din mobil verkar vara urladdad. Det har varnats för ett stort snöoväder i natt eller tidigt i morgon, så vi kommer inte! Om det är falskt alarm och vädret blir bra så kommer vi i morgon under dagen, så har vi vår fest i morgon kväll istället.

Jag sade några ord om att jag förstod och lade på luren. Jag kände att jag ändå inte orkade med någon fest i kväll. Jag var dödstrött och stöp i säng utan att klä av mig och somnade genast.

Mitt i natten vaknade jag av att det stod en ängel vid min säng:

– Lars. Stig upp! Jag har något jag vill visa dig!

Jag insåg att jag måste drömma, men steg upp. Det var ljust som på dagen fastän det var vinternatt.

Ängeln tog min hand och vi gick ut. där lyfte vi från marken. Jag såg tydligt mina spår i snön. Vi följde dem från ca 100 meters höjd. Då såg jag vad ängeln hade velat visa mig. Jag såg min "genväg" genom skogen och jag såg också hur den rätta stigen till stugan gick. Min genväg hade orsakat mig en omväg på flera kilometer. Ängeln talade igen:

– Jag försökte varna dig!

Det var sant. Inom mig hade jag vetat att jag inte skulle vika av från stigen!

Plötsligt förändrades min vision. Jag såg att hela året hade varit ett pulsande i snön. Nu såg jag hur mitt liv under det senaste året var som irrande spår i snön. Jag såg också hur mina spår korsades av andras spår. Hur jag ibland hade gjort någon illa när jag envist hade trampat på, på mina "genvägar". På vissa ställen fanns till och med blodspår av häftiga sammanstötningar med andra vandrare. Varför hade jag inte lyssnat till Guds röst i mitt inre? Varför hade jag bara trampat på. Ängeln talade igen:

– Synd är att missa målet!

Jag visste att det är vad ordet synd egentligen betyder. Jag hade missat det sanna målet i mitt liv under detta år. Jag började gråta när jag såg hur jag hade skadat andra människor genom att inte lyssna vare sig på dem eller på Gud. Ängeln talade igen:

– Herren Gud säger: Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, så kan de bli snövita, och om de är röda som scharlakan, så kan de bli som vit ull.

Sedan fördes jag snabbt tillbaka till min säng igen. Jag ångrade att jag vandrat mina egna vägar i stället för Guds. Sedan bad jag honom om förlåtelse.

Nästa morgon vaknade jag av att solen lyste in genom stugans fönster. Jag gick ut på förstubron. Förundrad såg jag ett obrutet vitt snötäcke utan ett enda spår! Det hade verkligen snöat under natten. Jag tvekade: Skall jag våga gå ut och ta mina första steg in i ett nytt år? Jag fylldes av en väldig frid. Gud har förlåtit mig. Jag får en ny chans. Jag steg ut och gjorde frimodigt mina första spår i den nyfallna snön. Jesaja 1:18

Bibelläsning inför nytt år: Jes 1:18, Jes 55:5-7, Rom 12:1-2 och Mark 11:15-19