Det grekiska verbet battalogeo brukar översättas med att ”rabbla tomma ord”, ”rabbla vidare” eller ”stapla fromma fraser”. Ordet förekommer ingen annanstans och inget vet helt säkert vad det betyder. Somliga forskare tror att det härrör från kung Battus, som stammade, eller från en annan Battus som författade långrandiga, ordrika dikter. De flesta uppfattar det dock som ett onomatopoetiskt uttryck, där ljudet anger ordets innebörd. Precis som battarizo betydde ”att stamma” och barbaros var en ”barbar”, vars språk var obegripligt för grekerna, så kan battalogeo helt enkelt betyda ”att rabbla”.

 

Vad är det då Jesus förbjuder i samband med bönen? Inte all slags upprepning, eftersom han själv i Getsemane flera gånger bad samma sak, utan snarare alla böner som består av ord utan mening. Det inbegriper med all säkerhet så kallade bönehjul och böneflaggor, liksom även det mekaniska upprepandet av ett mantra inom transcendental meditation. Maharishi Mahesh Yogi beklagade faktiskt själv sitt val av det missvisande ordet meditation, eftersom äkta meditation alltid innebär en medveten tankeverksamhet.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att Jesus förbjuder sina lärjungar att utöva varje form av bön med munnen när tanken inte är med. När hedningarna ber bedrar de sig själva, eftersom de tror att ju mer de säger, desto större är chansen att de blir bönhörda. Oerhörda tanke! Vad är det för slags Gud som låter sig imponeras av långa och ordrika böner? ”Gör inte som de”, säger Jesus (Matt 6:8).

 

Läs vidare: Matteus 6:5-8