Döpande…lärande
En av texterna förra söndagen, var lämpligt för söndagens namn, Missionsbefallning.
Den har ibland kallats Dopbefallningen, vilket är något missvisande.
Matteus grundtext säger nämligen något annat.
Visst finns där en befallning, ett eller två imperativ: Gå ut! Gör lärjungar!
Det är det som det handlar om. Det är kärnan i uppdraget.
Statskyrkor styr till det uniforma. Jesus kallar in i personlig följsamhet i den helige Andes kraft.
Vi får lägga ner det egna och följa med ut på detta äventyr.
När vi kallas till detta bjuds vi till den överlåtelse som dopet är.
Dop har med doppa att göra. Hela livet till Gud. Hela kroppen ner i vattnet.
Vår tradition är inte riktigt så. Föräldrar bjuds överlåta sina barn till Gud.
De får vatten på huvudet. Gud verkar, men behöver samverka med föräldrar och den som döpts.
Lärjungaskapet, som det kallas, är det väsentliga. Dopet och undervisningen är vägen, medlet.
Därför används verbformen particip. Hur, på vilket sätt.
Genom att döpa, genom att lära. Detta är basic.
Vi ska inte döpa på ett sätt som motverkar uppdraget: att göra lärjungar.
Men vi ska vara lika generös som Jesus var när han döptes.
Johannes ville ju hindra honom: Det är ju inte till för dig!
Jesus sa: låt det ske, Gud låter det bli rätt.
Om statskyrka vanställer bilden av uppdraget kan folkkyrka bli något fint och genuint. Jesus säger ju: gör alla FOLK till lärjungar.
Vi får be om en folkväckelse nu när Corona förhoppningsvis ger vika, när vaccineringen gör restriktionerna onödiga.
På samma sätt som evangeliet riktar sig till familjer riktar Gud sig inte bara till individer utan till hela folk.
Historien lär oss detta. Vet vi vad isoleringen och det omtumlande genom pandemin har gjort med folks sökande?
Vi får be Gud om en ny fräsch folkväckelse, som liknar tidigare utan att vara en repris. En unik tid. Kairos, en utvald tid för Guds rike.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
