Kyndelsmässodagen Årg 2 - GUDS ANDE SOM SENSOR OCH SVÄRD

Vi firar Kyndelsmässodagen. Jesusbarnet bärs fram i templet.

Det är intressant att följa den gamle mannen Symeon, hans rörelser och hans korta pregnanta kommentarer.

Han är förberedd. Det står: Helig Ande var över honom.

Guds ande hade visat honom att han skulle få möte Den utlovade innan han skulle möta döden.

I sin förväntan var han också följsam, lätt på foten, i god mening.

”Ledd av Anden”, står det.

I Kyrkans tid är detta inget unikt.

Kyrkans tid är Andens tid.

När vi är lätta på foten, känsliga för Andens rörelser, visar Gud sin härlighet för oss.

Vi får se det som kanske inte syns direkt, det som vi inte har ro till att upptäcka.

Gud är närvarande i vår vardag, i det lilla, som samtidigt är ljuset med uppenbarelse för alla folk.

Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Men Guds ande är inte bara Sensor, utan också Svärd.

Obehagligt kan man tycka, men välgörande i Guds fasta hand.

”Också genom din egen själ ska det gå ett svärd” sa Symeon till Maria, Jesus mor.

Tidigare hade Maria jublat: ”Min själ prisar Herrens storhet”.

När Gud vill fördjupa och förädla vår sanna tillbedjan och lovsång måste han ibland skrapa med sin vassa kniv.

Aposteln skriver: ”Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.

När Gud kallar, med sitt Ord, kan det ibland kännas ljuvligt, som förliga vindar som leder och gör oss lätta på foten.

Men Guds Ord kallas också Andens svärd - sårar men opererar för att göra oss hela och överlåtna.

Anden är både Sensor och Svärd, så att Sonen inte blir till fall i våra liv, utan till upprättelse.

Peter Artman, Herrljunga