Upptäck Bibeln, guidning in i landet Kristen tro.

[an error occurred while processing this directive]
Detta är Nyfikenhetsvandring 49Utskriftsvänlig
Avsnittsmeny

1. Den helige Ande börjar

Fadern och Sonen och den helige Ande arbetade med oss långt innan vi kunde säga vårt ja till Gud. Med evig kärlek har jag älskat dig, säger Gud enligt Jeremia (31:3). Han gjorde det långt innan någon tänkte på oss eller längtade efter oss. Före världens skapelse har han utvalt oss i Kristus, säger Paulus (Ef 1:4). Det är inte utan att man får svindelkänslor inför vissa bibelord!

När jag själv ser tillbaka på mitt eget liv kan jag se mycket dumt som jag själv gjort. Och jag kan se mycket gott som Gud har gjort. Det blev inte alldeles galet eftersom Gud haft sitt finger med i mitt liv. Guds finger är den helige Ande. (se Lukas 11:20 och Matt 12:28)

Anden arbetade med mina föräldrar, som häpnade över det underbara och vackra barn de fick, när jag kom till världen. De överlämnade mig i dopet till Fadern och Sonen och den helige Ande. Jag tror de tänkte så här: Hur ska vi på egen hand klara av denne lille, busige och skrikande Bengt? De såg sin egen svaghet och tyckte därför att det var viktigt att jag redan från början behövde få himmelska kontakter.

Jag döptes den 19 april 1927. Jag var då två månader och 19 dagar ung. Jag är väldigt glad för mitt dop. Jag ser mitt dop som ett troendedop. Jag döptes till en tro, som jag sedan fick växa i. Jag fick som barn leva i en trosatmosfär. Jag vet att min släkt vet att där fanns kristna långt tillbaka sedan 1500-talet. Vid mitt dop ställde Fadern upp och sa att "Bengt skall vara mitt barn". Sonen ställde upp och sa att "jag vill vara Bengts Frälsare och Herre". Den helige Ande ställde upp och sa "jag vill vara Bengts Hjälpare". Den som tror och har fått dopet, han kommer att bli frälst (Markus 16:16, Giertz övers.) I dopet kopplades jag in på den frälsningens kraftledning som startade på Golgata. När jag vrider på strömbrytaren (=säger mitt JA) då kommer värmen och ljuset och kärleken från Jesus, som dött och uppstått för mig.

Mitt kristna liv startade i dopet. Det var ett under som skedde då. Gud lät himmelrikets livsfrö stoppas ner in i mig. Jag fick dopets vattenstämpel. Och den håller! Men dopet är inte en punkt utan en linje. Det som hände i mitt dop angår mig alla dagar intill tidens ände. Vad gör man med detta liv, som man fått? Man kan säga JA till det och ta emot det i tro så att man dras in i den helige Andes livsström och börjar upptäcka dopets överraskningar. Om vi har fått liv genom Anden, låt oss då även följa Anden (Gal 5:25)

Man kan också strunta i att man är döpt. Det man fick i dopet blir då som de tusenåriga sädeskorn som man hittade i Egyptens pyramider. Ingenting hände med dem förrän man tog ut dem och stoppade ned dem i marken. Man kan gå omkring som ett monument över sig själv och ha tråkigt. Då är det inte alldeles olyckligt om kraschen kommer. Monumentet över Hans Maj:t JAG kan ramla och detta spännande liv jag fick i dopet letar sig ut i solen och börjar växa och gro.

Vi har i dopet fått Fadern, vi har fått Sonen, vi har fått Anden. Problemet är om Fader, Sonen och Anden har fått oss. I dopet sa Gud sitt JA till mig. Många gånger har jag fått säga mitt JA till Gud. Dopet och tron måste höra ihop.

Jag fick många gåvor i mitt dop. Ett stort paket med massor av överraskningar. De är så många att det tar ett helt liv att gå igenom dem. Där finns gåvor för alla dagar intill tidens slut. (Matt 28:20)

Den helige Ande räckte dopgåvorna. Det är min sak att öppna paketet. Den helige Ande är en gentleman, han tvingar inte sina gåvor och sina lösningar på oss. Han vill att vi ska säga vårt JA. Ordet JA är en nyckel som öppnar upp för Andens rika liv. Ordet nej låser till.

2. Den helige Ande fortsätter

[an error occurred while processing this directive]