Upptäck Bibeln, guidning in i landet Kristen tro.

[an error occurred while processing this directive]
Detta är Nyfikenhetsvandring 53Utskriftsvänlig
Avsnittsmeny

Psalm 393, vers 3.Du gör oss till ett med varandra
Kring altarets rund,
Till ett med din Son
I din lidande kärleks förbund

Vi förenas först med Jesus i hans lidande kärleks förbund. För att förstå det flyttas vi in i det drama som utspelades i Jerusalem omkring år 33. Spänningen i konflikten mellan Jesus och folkets ledare har stegrats. Ingen kan vara blind för deras hat. När som helst kan de slå till. Och de kommer att slå till hårt, när tillfälle ges till det. De gör allt för att bli av med den farlige Jesus.

Jesus vet detta. han vet att han är invigd att vara Herrens lidande tjänare. Läs Jesaja 53. Han vet att han skall bli slagen för våra missgärningars skull. Straffet skall läggas på honom. I vårt ställe skall han lida och dö. Han dör för att vi skall leva. Genom hans sår blir vi helade. Jesus vet att han är Guds lamm som borttager världens synd.

Detta vill Jesus nu förklara för sina lärjungar. Därför gör han något högst oväntat. Han instiftar en ny måltid. Nattvardens instiftelseord berättar om detta.

Den natt då han blev förrådd,
tog han ett bröd,
tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät.
Detta är min kropp som blir utgiven för er.
Gör detta till min åminnelse.
Likaså tog han kalken,
tackade och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla.
Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod,
som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse.
Så ofta ni dricker av den,
gör det till min åminnelse

Psalmen 393 vers 3 säger att det är två ting som sker i nattvarden. Först händer det att vi får gemenskap med varandra:
1) Du gör oss till ett med varandra kring altarets rund.

Sädeskornen kommer från många olika håll. Men i nattvarden smälter de samman till ett enda bröd. Vi som böjer knä vid nattvardsbordet kommer från många olika håll. Vi kommer från olika miljöer. Vi har olika erfarenheter. Vi representerar olika åldrar. Men vid nattvardsbordet blir vi till ett med varandra.
Vi hittar jämlikheten vid nattvardsbordet. Alla böjer sina knän. Alla är tysta. Ingen kan skryta med hur fin han är. Alla är föremål för samma utgivande kärlek: Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för dig utgjutet. Vi kommer som små, fattiga syndare till samme store, rike Frälsare. När Jesus Kristus är i oss, förlöses vi från oss själva och börjar fråga efter varandra. Hur har du det? När vi går där fyllda av Jesu kärlek finner vi varandra. Därför har nattvardsgången stor betydelse för vårt vardagsliv.

Det andra som sker är att vi får gemenskap med Jesus:
2) Du gör oss till ett med din Son i din lidande kärleks förbund.

När vi kommer till nattvarden är det någonting vi ger och någonting vi tar emot

Vi ger Jesus våra synder.
Vi går inte till Nattvarden därför att vi är så bra. Vi går dit därför att vi är syndare som behöver Jesus. Jag klarar inte av mitt liv utan hans hjälp. För att kunna ta emot hans gåvor måste jag bli tömd på mitt eget. Jag lämnar ifrån mig mina synder genom att bekänna dem.

Vi tar emot Jesu kropp och blod.
Det är Jesu himmelska kropp vi tar emot i den heliga nattvarden. Inte någon jordisk kropp. Den Jesus vi tar emot i nattvarden är den himmelske Konungen, som här på jorden dött och uppstått för oss. I Nattvarden får vi del i hans seger.

När vi firar nattvard gör vi det till Jesu åminnelse.
Gör det till min åminnelse

Vad menas med det?
1. Vi påminns om Jesu närvaro.
Nattvarden hjälper oss att ha Jesus i våra tankar. Vi ser honom i salen i övre våningen, då han instiftar Nattvarden. Vi tänker på hans kärlek, på hans död för oss och på hans seger. 
Men Nattvarden är inte en minnesfest där vi fastnar i det förflutna. Ty när vi firar Nattvard till Jesu åminnelse, blir det förflutna närvarande här. Jesus är inte längre 2000 år långt borta. Han är här. NU!

Nu drar han oss fattiga syndare ur syndens grepp och flyttar in oss i sin försonande kärlek. Genom Nattvardens bröd och vin, som är Jesu Kristi sanna kropp och blod, flyttar denna försonande kärlek in i oss.

2. Gud påminns om Jesu försoning.
Försoningen har skett en gång för alla på Golgata kors. Varje gång vi firar nattvard blir denna försoning levande för oss. Men vi gör också denna försoning levande för Gud, vår käre himmelske Fader. Vi håller fram för honom korsets offer och löfte. Och vi säger till honom: "Detta har du gjort för oss. Därför vågar vi komma till dig."
I Gamla Testamentet berättas om att Gud sluter ett förbund med Noa efter syndafloden. Förbundstecknet är regnbågen. Detta tecken är en påminnelse för Gud om vad han har lovat. När jag låter moln stiga upp över jorden och regnbågen syns i skyn SKALL JAG TÄNKA PÅ mitt förbund som har slutits mellan mig och er (1 Mos. 9:14-15).
För Jesu skull vågar vi nalkas den helige Guden. Därför håller vi fram Jesu försoning för Gud när vi firar nattvard.

3. Djävulen påminns om sitt nederlag på Golgata.
Djävulen är rädd för nattvarden. Han vill få oss att tro att vi inte behöver nattvarden eller är för syndiga eller ovärdiga för att gå till nattvarden. Han förlorar sin makt över oss, då vi ser på Jesus och tar emot Jesu kropp och blod.

Vers 4

[an error occurred while processing this directive]