Det finns en berättelse om ett barn som letade mycket ivrigt under en gatlykta en kväll. En äldre farbror gick förbi och undrade vad han letade efter. -Min enkrona som jag fått i veckopeng. Mannen tyckte synd om honom och hjälpte honom att leta. Efter en lång stund sa han: -Nu har vi noga tittat igenom hela området under gatlyktan, är du säker på att det var här du tappat den?
-Nej, jag tappade den där borta i hörnet av gatan.
-Men varför letar du då här? utbrast mannen.
-Därför att det är så mörkt där borta, det är lättare att se under gatlyktans sken.
Ja, vill man finna något är det viktigt att leta på rätt ställe! Hur gjorde Josef och Maria när de letade efter sin tolvåring som kommit bort. De letade efter honom i Jerusalem i tre dagar innan de hittade honom i templet. Jerusalem var ingen stor stad på den tiden, på ett par dagar borde man kunna titta igenom varenda gathörn. Templet var alltså den plats där de sist letade.
Så Jesus uppriktigt förvånad: -Visste ni inte att jag måste vara hos min Fader?
Hade Josef och Maria satt sig ner och tänkte efter vem han är, hade de nog förstått var de skulle leta. De fann honom först inte eftersom de tänkte att han var väl som alla andra tolvåriga pojkar. De glömde bort vilket ovanligt barn de hade. Ändå så visste de ju båda vem som var hans riktige far. I templet, i Guds hus, där kände han sig hemma. När de äntligen fann honom insåg de att det inte var Jesus som varit borta utan de!
Där i templet var det andra som upptäckt vilket synnerligen märkligt barn Jesus var. De lärde i templet talade med honom, normalt brukade det vara de som undervisa barn, nu blev det tvärtom. Här fick de ta emot undervisning istället. Vi får inte veta vad de samtalade om, bara att Jesus befann sig på en betydligt högre nivå än vad man förväntade sig av tolvåringar. Det här är den enda barndomsberättelsen vi har om Jesus i bibeln. Och vi förstår att Jesus själv på ett tidigt stadium förstod vem han var och var han hörde hemma.
Vill vi finna Jesus så är en viktig fråga att ställa: ”Vem är han?” Hur vi svarar på den frågan kan vara avgörande för var vi letar. Vi behöver inte leta länge, det räcker med att gå till närmaste kyrka. Kanske vi då också kommer inse att det inte är Jesus som det behöver letas efter, utan han som behöver leta efter oss.
