Våra fäders Gud uppväckte Jesus, som ni hängde upp på en träpåle
och mördade. Honom har Gud upphöjt med sin högra hand och
gjort till hövding och frälsare...Om allt detta kan vi vittna.
Apostlagärningarna 5:30-32
Det är inte svårt för oss att verkligen förstå lärjungarnas djupa besvikelse när deras Mästare blev korsfäst. De hade kommit till tro på honom som sitt folks efterlängtade Messias. Men ända sedan han arresterades i trädgården hade allting bara blivit värre, och deras tro hade sakta men säkert lösts upp i intet. De judiska ledarna hade iscensatt hans förkastelse, till deras egen intellektuella och juridiska tillfredsställelse. De hade överlämnat honom för vidare förhör inför Pilatus, som i slutänden böjde sig för folkhopens vilja. Jesus dömdes till att bära korsfästelsens förödmjukelse och smärta.
Sålunda hade den ena rättsinstansen efter den andra dömt Jesus. I varje instans hade domen varit till hans nackdel, och på korset hade inget uppskov i sista stund beviljats honom. Slutligen lyftes hans livlösa kropp av korset och bars till Josefs grav för att begravas där. Droppen blev när en stor sten rullades för gravöppningen och förseglades och Pilatus satte ut vakter till att, som han uttryckte det, bevaka den ”så gott de kunde” (Matt 27:65).
Så var det alltså med det: en död och begravd kropp, en förseglad och bevakad grav, gråtande kvinnor på vakt ett stycke därifrån, och krossade drömmar. Som Emmausvandrarna sa: ”Vi hoppades att han var den som skall befria Israel” (Luk 24:21).
Döden hade fört Jesus bortom all mänsklig hjälp. Bara ett mirakel kunde göra något åt situationen nu, bara en uppståndelse. Och det var just genom en uppståndelse som Gud ingrep. Utifrån det utvecklades samma mönster i apostlarnas tidigaste predikningar. Vi finner det i Petrus första predikan (Apg 2), i den andra (Apg 3), i den tredje (Apg 5), i Petrus predikan inför Cornelius (Apg 10) samt i Paulus tal i Antiochia i Pisidien (Apg 13): ”Ni dödade honom. Gud uppväckte honom. Vi är ögonvittnen.” Detta visar på uppståndelsens tidigaste och mest grundläggande betydelse, nämligen att Gud, genom att uppväcka Jesus, mycket beslutsamt vände domen som uttalats över honom av människorna och bekräftade honom som sann Guds son och Frälsare.
Läs vidare: Apg 2:22-36
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
