Fjärde söndagen i påsktiden Årg 3 - Vägen till livet

Dagens bön:
O Gud, du som med din sannings ljus
leder dem som far vilse in på den rätta vägen,
kom med din nåd till alla som bekänner Kristus,
så att vi vänder oss från det onda och följer det goda.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre,
som lever och verkar med dig och den helige Ande,
från evighet till evighet.
Amen.

Denna söndag vill hjälpa oss att hitta vägen till livet.  När vi hittat den vägen går det inte att hålla tillbaka jublet. Därför heter denna söndag också Jubilate.

GT Text:  2 Mos 13:20-22

I den texten berätta om Guds närvaro under Israels vandring genom öknen och Röda Havet. Gud gick för dem i molnpelaren om dagen och eldpelaren om natten. En fin psalm om den vandringen har vi i  ”Pihahirotpsalmen” nr 618 i Svenska kyrkans psalmbok. Där sjunger vi om vägen till Livet. Vi sjöng den i påsknatten (se Sång-postillan /Påsknatten).

Gud har i dopet lagt ner Livets frö i oss. Vad skall ske för att ett frö ska växa. Vi behöver i vår ökenvandring precis som i Israels ökenvandring värme och vatten. Vi behöver eldpelare och molnpelare.
Elden – värmen. 
Molnet - vatten.

Det behövs värme och vatten för att Ordet skall växa.
Vi behöver komma in i Guds närvaro under vår ökenvandring.

Epistel: 1 Thess 5:9-11

Denna text säger att Jesus har dött för oss för att vi ska leva tillsammans med honom (1 Thess 5:9-11). Vi får inte hålla Jesus på avstånd. Vi får inte låta oss nöja med fina och goda åsikter om Jesus, lite allmänt prat om ”de kristna värderingarna” eller dylikt. Det betyder: Vi behöver få komma i ett personligt förhållande till Jesus. Varje ord som kommer till liv för oss  är ett möte med Jesus. Hans ord är ande och liv. Varje ord är programmerat med liv, kraft, tröst. Men du måste ta emot det och bädda ned det i ditt allra innersta – i ditt innersta kärleksrum.

Då har vi något att ge till dem som kommer i vår väg.
Paulus skriver om det  i episteln: Därför skall ni trösta och bygga upp varandra, så som ni nu också gör.

Evangelium: Joh 13:31-35

När Jesus säger det, som det står om i den texten, befinner han sig i en sal på övre våningen någonstans i Jerusalem.  I salen i övre våningen är allt så stilla. Utanför skockar sig orosmolnen. Jesus har fiender som kommer att slå till hårt. En av Jesu lärjungar har just underhandlat med Jesu fiender. Han har kommit överens med dem om en summa pengar för att förråda Jesus. Han sitter med i salen i övre våningen, Han får ta emot det brödstycke Jesus räcker honom. Sedan går han ut. Vår text börjar med orden: När Judas hade gått ut. Men i versen innan står det: Men Judas tog brödet och gick genast ut. Det var natt. När Judas hade gått ut sade Jesus: Nu är Människosonen förhärligad....

Det var natt.. Mänsklighetens mörkaste natt, då ondskans makter gaddar sig samman för att förgöra Guds son.  Men i detta mörker tänds nu ett ljus, Jesu härlighet. Är det inte detta vi ibland kan ana. När det är som mörkast, när allt är natt i våra liv, när allt är hopplöst och nattsvart, då tänder Gud ett ljus. Himlen mitt i världen.

Lägg märke till kontrasten: och det var natt. ... Nu är Människosonen förhärligad....

När Stefanos stenades och stenarna flög emot honom, gjorde det  hemskt ont. Men då såg han himlen öppen, Jesus står på Guds högra sida. På samma sätt vid korset. Jesus dör. Allt slås i spillror för Jesu lärjungar. Jesus är borta, Jesus är död. Men han har inte legat så länge i graven förrän ropet ljuder: Jesus är uppstånden. Jesus lever! Och lovsången sprider sig över jorden. Han har segrat i all evighet. Vi har hittat vägen till Livet. Jubilate!!

Beng Pleijel

Och modellen för vår kärlek är Jesu kärlek: Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Vi stannar ofta i andra delen av det ordet, skall också ni älska varandra. Och undrar: Vad ska vi nu göra för Jesusduktigheter mot varandra. Nej, stanna först i första delen såsom jag har älskat er... Smaka på det ordet.

Fråga dig : Hur skulle Jesus gjort i den här situationen? Hur skulle han lyssnat?