Andra sönd i påsktiden Årg 3

Jag har lagt märke till att nyheter på TV ägnar tid åt att förklara att visa bilder och filmer som sprids på nätet är fejk. De är AI-genererade och något man inte ska ta på allvar. Särskilt i konflikter och krig dyker sådana bilder upp. Vi kan inte längre tro på allt det vi ser.

Men det är kanske egentligen inget nytt. Vilket av dina fem sinnen har du störst anledning att misstro? Jag tror att synsinnet hamnar ganska långt ner i trovärdighet. För hur många gånger har vi inte blivit lurade av vår syn, särskilt när det är skymning. En buske och några grenar kan bli en älg. Och människor som har varit utan mat och vatten en tid börjar snart hallucinera och kan både se och höra saker som inte finns.

Då kanske känseln är det sinne som vi känner oss tryggast med. Det är ju mer ovanligt att känseln spelar oss ett spratt än syn heller hörsel.

I dagens evangelium spelar känselsinnet en stor roll. Aposteln Tomas som missade det första mötet med Jesus på påskdagen han får nu chansen en vecka senare. Men han går ett steg längre än de andra. De andra hade fått se Jesus, de hade hört honom tala med dem, men Tomas han kräver att verkligen få känna på hans kropp för att tro på uppståndelsen.

Tomas Tvivlaren har han fått kallas, ofta med en kritisk underton. ”Tvivla inte, utan tro!” säger ju Jesus till honom. Men vi som lever så långt efter evangeliets tid har all anledning att vara tacksamma över Tomas. Utan Tomas hade det funnits större anledning för oss att tvivla på uppståndelsen. Tomas är kanske den som lär oss mest av alla lärjungarna just när det gäller tvivel och hur tvivel kan leda fram till tro.

Till slut blir alltså Tomas Tvivlaren Tomas Bekännaren, när han brister ut i orden: ”Min Herre och Min Gud.” Jag tror att han upplevde en större glädje än de andra, hos honom hade längtan efter Jesus hunnit växa sig större och därför blev också glädjen större när han till slut mötte honom livs levande.

 Tobias Bäckström