Tisdag: Israeliterna överger Herren

Nu gjorde israeliterna det som var ont i Herrens
ögon: de dyrkade baalsgudarna...
Domarboken 2:11

Efter trotjänaren Josuas död avföll Israel i närmare tvåhundra år i ett ångestfyllt
kretslopp av olydnad, förtryck och befrielse. Först övergav de Jahve, fädernas Gud, som hade fört dem ut ur Egypten, de dyrkade de kringliggande folkens gudar och väckte därigenom Herrens vrede.

Då utlämnade Jahve dem åt folk som plundrade dem, besegrade dem i strid och förtryckte dem.

Därefter, som svar på folkets rop om räddning, insatte Herren ”domare” som befriade dem från deras förtryckare. Men de vägrade att lyssna på sina befriare, och så upprepades det deprimerande kretsloppet av avfall, nederlag och återupprättelse om och om igen (Dom 2:11-17).

De så kallade domarna hade flera funktioner. I första hand var de militära ledare, som Jahve insatte för att rädda Israel från dess förtryckare. Exempelvis räddade Ehud Israel från moabiterna, Debora från kanaanéerna, Gideon från midjaniterna, Jefta från ammoniterna och Simson från filistéerna. Samtidigt var de andliga ledare, människor fyllda av tro och helig Ande, även om de uttryckte sin hängivenhet mot Jahve på olika sätt och i olika grad. Slutligen var de domare, som deras titel anger, som tog ställning i enskilda rättsfall och skipade rätt i Israel.

Ändå tycks landet under denna period ha präglats av en sorglig brist på lag och ordning. Följaktligen kan vi två gånger läsa det djärva uttalandet att ”på den tiden fanns ingen kung i Israel” (Dom 18:1; Dom 19:1), samtidigt som anarkins oundvikliga konsekvenser omnämns två gånger – ena gången som en passande avslutning på boken: ”På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv fann för gott” (Dom 17:6; Dom 21:25). Visst är det underbart att Jahve, trots Israels till synes djupt rotade avfällighet, förblev trofast gentemot sitt förbund?

Läs vidare: Dom 2:10-19

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag