Fredag: Sauls tidiga löfte

Samuel sade: ”Här ser ni den som Herren har
utvalt. Hans like finns inte i hela folket.”
1 Samuelsboken 10:24

Israels förste kung var Saul. Han började bra. För det första var han ståtlig att se på och beskrivs som ”huvudet högre” än alla andra på hans tid (1 Sam 9:2; 1 Sam 10:23).
Han var dessutom ung, snygg, modig och populär.

Därtill var Saul patriot. Han blev rasande över de omgivande folkens intrång på israelitiskt territorium. I början av sin regeringstid fick han veta att staden Javesh i Gilead öster om Jordanfloden hade belägrats av Nachash, ammoniternas anförare. Han reagerade omedelbart. Han samlade en stor israelitisk armé, gjorde ett djärvt utfall på andra sidan floden och befriade stadens invånare. Det var en sådan avgörande seger att folket med en stor fest återbekräftade Saul som sin kung.

Saul var dock inte lika framgångsrik när det gällde att besegra filistéerna, som hade placerat ut militära garnisoner på israelitisk mark, varifrån de skickade ut patruller på olika räder, till Israels ständiga förödmjukelse. Två israelitiska hjältedåd måste dock nämnas här. Först utförde Jonatan en lysande bragd när han klättrade uppför en brant klippa med hjälp av enbart händer och fötter, övermannade den filisteiska posteringen och säkrade passet. Den andra bragden var, naturligtvis, den unge Davids dramatiska seger över Goljat.

Men istället för att visa uppskattning för dessa och andra insatser och ära den som borde äras, fylldes Saul av en paranoid avundsjuka. I början av sin regeringstid förefaller han att ha haft en äkta andlig erfarenhet den gången då Guds Ande kom över honom på ett mäktigt sätt och gjorde honom till en ny människa (1 Sam 10:6). Men detta tidiga löfte höll inte. Han förmådde inte tygla sina känslor. ”Följande dag överfölls Saul av en ond ande från Gud” (1 Sam 18:10), och vreden, bitterheten och avundsjukan uppslukade honom.

Läs vidare: 1 Sam 9:1-2, 1 Sam 9:15-17

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag