Torsdag: Nehemjas plan

Då bad jag till himmelens Gud och svarade sedan kungen.
Nehemja 2:4-5, Fb

Det tredje vi kan lära oss av Nehemja är att: Den kristne ledaren söker stöd hos både Gud och människor. När kungen frågade Nehemja vad han önskade ”bad [han] till himmelens Gud” det första han gjorde och bad sedan kungen om tillåtelse att fara till Jerusalem och återuppbygga staden. Han var varken så överandlig att han ropade bara till Gud och ansåg mänsklig hjälp vara onödig, eller hyste en sådan överdriven tillit till den mänskliga förmågan att han betraktade bön till Gud som onödig.

Nej. Bön och handling är inga alternativa eller oförenliga val. De hör samman, och det ena utan det andra innebär en farlig obalans. Det är uppenbart av Nehemjas två första kapitel att han var en bönemänniska, vilket dock inte hindrade honom från att be kungen om tillåtelse att fara till Jerusalem, be om ett brev till ståthållarna i provinsen Väster om Eufrat som en trygghetsförsäkring på resan samt ytterligare ett brev till Asaf, kungens skogsförvaltare, med en begäran om timmer till återuppbyggnaden.

För det fjärde: En kristen ledare utarbetar en realistisk plan. Världen tenderar att förakta drömmare. ”Där kommer drömmaren!” sa Josefs äldre bröder. ”Kom nu, så dödar vi honom...så får vi se hur det går med hans drömmar.” Nattens drömmar upplöses ofta i intet i morgonens bleka ljus. Därför behöver drömmare bli tänkare, planerare och arbetare. Människor med en vision behöver bli handlingsmänniskor. Och därför måste Nehemja, trots sin inspirerade vision av det återuppbyggda templet, utarbeta en praktisk handlingsplan. Strax efter sin ankomst till Jerusalem gjorde han en egen inspektionsrunda. Mitt i natten gav han sig ut för att besiktiga stadsmuren. Här ser vi alltså hur en sann ledares vision och handlingskraft, hans dröm och planering, går hand i hand.

Läs vidare: Neh 3

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag